Saturday, December 26, 2009

Lov - Dag tre - Juldagen

Ja, eller julafton för vår familj.

Det värsta när man är sjuk är att vakna. Hate it. Snor och jävulskap. Efter morgonduschen hade jag 120 i puls. Inte så bekvämt. Får en att vakna upp från villfarelsen att träning under sjukdom är okej. Enough med tjatandet, jag hoppas febern är borta till veckan.

Mycket barnmys idag. Hälsade på Karin, hennes lilla tvååring och femdagars. Numera har barndomsvännerna TVÅ barn, snacka om försprång.

Resten av dagen - familjemys! Hela högen samlad hos pappa. Emmy kände sig förmodligen rätt påpassad av alla vuxna. Jag får inte nog av henne. Tuppen ja! hojtade jag när frivillig söktes som sovsällskap till ungen. Det bästa som finns, och en av de få saker (och personer) som gör mig fullkomligt harmonisk, är att få ligga och hålla om Emmy när hon ska sova. Eller när vi ska sova rättare sagt. Slumrar alltid jag med.

Julklappsutdelning, god middag och som sagt - hela min familj på ett och samma ställe -gjorde kvällen till den bästa. Tack för alla klappar världens bästa familj, älskar er! Min familj är inte perfekt på något vis, men hur många är det? För mig betyder det mer än något annat att vi ibland kan umgås allihopa med skratt och kärlek. Inte mer än så behövs.

På kvällen började kroppen spritta. Juldagskvällen är den ultimata festarkvällen. Not for me this time. Gissar att ni skakar loss rejält just nu. Wee!

Thursday, December 24, 2009

Lov - Dag två - Julafton

Imorse fick jag en klapp såsom sig bör. En j-a förkylning, igen. Ah well, med lugnet brukar ju sjukan komma som en bonus. Bara att rida ut stormen.

Skilsmässofamilj till trots brukar vi alla samlas på julafton hemma hos mamma, inklusive farmor. Däremot kommer storebror, svägerska och brorsdotter först imorgon. DÅ blir det julafton för oss, med julklappsutdelning och allt. Saknar vår lilla tomte något enormt!
Pappus.
Mammus.
Så, vi har det rätt bra trots allt. Julmat i magen och ännu mer i kylskåpet. Jag hoppas ni alla har en riktigt mysig jul. Julen är som en fristad i våra annars så hektiska liv. En oas i tillvaron där familjen för en gångs skull är prio ett. Jag älskar julen :)
Puss till er, en extra stor skickar jag till väster! (Smurfs, jag hittade tomtemössan!)

Lov - Dag ett

Still a happy camper!

Roadtripen från Stockholm till Sundsvall igår gick toppen, trots ISKYLA och stillastående i en timme på grund av olycka. Peder, Mariana och Henrik (?) (när blev jag urusel på namn???) var utomordentligt sällskap. Baksätet hade fullt upp med att pika framsätet och roades utomordenligt av detta. Vi placerade även kontinuerligt under resans gång in oss på diverse skalor från 1 till 20 gällande kissnödighet, hungrighet och tålamod. Mycket skojigt.

Idag har varit en finfin dag. En lätt dag. Började dagen med en mysig fika. Jag är glad att vi träffades igen.

Därefter följde shopping. Till några nyfödda bebisar (Josse, Karin och Natalia - Grattis!) och till en större bebis - Moí. Man får köpa klappar till sig själv, det är jag övertygad om.

Avslutade med styrka på gymmet. Snälla tjejen släppte in mig utan inträde, "Det är ju jul!" Tack tack :) Tänk så mycket mer kroppen orkar med 10 timmars sömn än 4.

Nu mys hos mamma. Igår hos pappa. Imorgon hos pappa. Sedan mamma. Gud vad jag inte gillar att vara ett sånt dära skilsmässobarn. I min drömvärld skulle alla vara tillsammans.

Sunday, December 20, 2009

Sunny Day

Howdy! I am a happy camper. Aningens välkomnad känsla. Lättnaden jag känner nu har jag inte upplevt på evigheter. Jag ser ett slut på hetsen som präglat min tillvaro denna höst. Pust...

Fokus har fått ligga på prestationer; skola, jobb och klasser, på bekostnad av umgänge med min familj, vänner och allmänt softande. 2010 blir förhoppningsvis lite annorlunda. Eller blir och blir, jag är ju herre över mitt eget liv...

Bra dag idag. Pluggade hemma hos Natalia. Hälften av tiden ägnades åt terapiliknande samtal och åt att äta allt hon bjöd mig på. Natalia är en fantastisk människa, hon säger de rätta sakerna och får mig att inse både vad som räknas i livet, och att det är jag själv som bestämmer över mitt liv. Imorgon får hon bebis, underbart! Håller tummarna...

Körde min streetdance för ett fåtal tappra medlemmar, uppenbarligen de som var klar med sina julklappar och dissade fjärde advent. Känslan av att se ett tomt ansikte omvandlas till en glad uppsyn är härlig. Det gör instruerandet värt det. Nu är jag bara lite arg på mig själv att jag inte tjatat till mig en streetdance någonstans...Aja, 2010 nästa.

På väg till Sjöstaden sprang jag av längtan efter lilla Emmy, jag har saknat henne extremt mycket. Så mötte hon mig i dörren, lite större än sist och så bedårande söt. Det går inte att beskriva. Jag och brorsan tog lite syskontid och gymmade tillsammans, nice. Är igång igen med styrkan, känns lovely. Sedan söndsagsmyste vi lite allihopa :)

Just det. Jag är überglad för snön! Det är ett sagoland! Helt lyrisk.
Miss You!!!

Tack!

video

Tack för hjälpen Emelie och Fia!

Grymt rolig dansklass idag! Jag var trötter innan men härliga deltagare fixade energin.

Ibland känner man sig väldigt ensam, trots familj och vänner. Det bästa som finns då är att sätta på den bästa musiken och dansa, dansa, dansa.

Emelie lugnade mig idag när hon berättade att man på riktigt kan få gråa hår av stress. Det förklarar saken...Tänker alltid på dig Frida när det kommer till gråa hår ;) However, sluta stressa är alltså grejen.

Cocktail- och cupcakesparty ikväll, mycket trevligt :)

Saturday, December 19, 2009

Pepparkakor

Det är ju hur asbra som helst att det går att köpa musik på Spotify! Jag är lyrisk.

Jag tog mig friheten att baka pepparkakor. Självklart lyckades jag missa att fotografera den finaste kakan - Ett hjärta. Fina va? Det ser ut som något väldigt små människor på ett dagis skulle prestera men det gör inget.

Jag saknar min kille. Dessutom är jag avundsjuk, jag vill också åka hem. Har inte varit i Sundsvall på mer än 5 månader. Måste vara rekord. Hrrm. Sundsvall...det låter inte ens som hemma längre. Det är nog så, Stockholm är min riktiga hemstad nu. However, jag längtar ofantligt mycket efter att få åka hem, mysa med familjen, och bli ompysslad av mamma. (Du kommer väl ihåg att du mailade att du skulle serva mig?;) )

Veckan på jobbet har varit hektisk, minst sagt. Alla hade en enormt viktig deadline idag. Det känns på riktigt det här. Jag jobbar, PÅ RIKTIGT. You hear me, vi snackar riktigt vuxenjobb.

Eftersom jag är helt PUCKAD sa jag ja till att vicka på två streetdanceklasser innan jul. Inte puckat för att det är tråkigt eller jobbigt, utan för att jag inte kör den klassen i vanliga fall och måste fixa en helt ny dans till på söndag. JAAA! Precis vad jag har tid med nu. Pucko. Megapucko.

Wednesday, December 16, 2009

Sleepwalker

Hahaha. Idag försov jag mig, PÅ BUSSEN. Vaknade när bussen hade stannat vid ändhållplatsen (där jag vanligtvis stiger av, när jag är vid medvetande vill säga) och börjat köra iväg på en ny tur. Haha, det hade kunnat bli en fin utflykt.

SEX DAGAR kvar tills jag får sova ut.

Idag fick jag hembakta kakor av en deltagare. Herregud så snällt.

Dags att vinka av <3> :(

Monday, December 14, 2009

Mitt yrke

Of course I can berätta om mitt jobb! Jag har precis börjat arbeta heltid som kandidatansvarig (internt) på ett bemanningsföretag. I stora drag innebär det att man har hand om rekrytering och konsulter på olika uppdrag. Just nu arbetar jag mest med jobbcoachning. Arbetssökande har rätt att få coachning av Arbetsförmedlingen eller en extern aktör, de får välja själva. Coachningen innebär hjälp med CV/personligt brev, intervjuträning, var man hittar jobb och allmän mental pepp. Mycket roligt!

Jag pluggade till personalvetare vid Uppsala Universitet och har nu läst företagsekonomi vid Sthlms Universitet. Rekommenderar dig absolut att plugga till personalvetare! PA-utbildningarna ser dock väldigt olika ut landet, min var till exempel väldigt fri medan andra är mer styrda. Kolla upp det... Tipsar dig också om att börja jobba extra med något som har med personalvetaryrket att göra under studietiden, det ökar dina chanser till jobb efter examen mucho mucho.

Fråga på om du vill veta mera :)

Saturday, December 12, 2009

Fest och fest

Spontanutgångarna brukar bli de bästa utgångarna. Elins och min middag på Hotellet igår slutade med drinkar, shots och hejdlöst dansande. Superroligt! Grym musik och bar.

Nu ska jag masa mig iväg till dansklass, sedan städa och ladda om för vår julfest hemma. Mina sambosar har gjort ett fenomenalt jobb med att pynta, planera och dona. Puss till er, ni är de bästa! Skickar vidare alla komplimanger till er ;)

Gotta go, feel the love <3

Friday, December 11, 2009

Slutspurten

Det finns stunder då jag tycker det är roligt att plugga. Just nu trivs jag rätt bra med att sitta i soffan i total tystnad och gå igenom gamla tentor. Har skrivit som en galning, att skriva ner är mitt bästa inlärningstips. Har tvättat också, jag gillar att tvätta. Om man gör flera saker parallellt med pluggandet så blir det lite skojigare.

Jag har svårt att se mig själv "bara vara" under juldagarna. Försöker förekomma min ångest genom att boka in fikor med mina vänner i Sundsvall, de ser jag framemot :)

Mysig kväll med pappa på besök. Vi åt middag, apelsiner och drack glögg. Nobelfesten snurrade på TV:n, jag tycker om det kalaset. Det fina folket, glada i hågen, dansade omkring så härligt på dansgolvet.

Igår var också en mysig kväll, då åt vi trerättersmiddag med norska pappan. Skönt med avbräck från jobb och plugg.

Det är lätt att glömma att ens lycka inte beror på någon annan än en själv. Anpassa sig både hit och dit och vara lyhörd och rädd inför andras tankar och agerande. Jag är en jäkel på det. Men så kommer jag på mig själv, och Vips!: Fuck The Rest. (I positiv bemärkelse.) Yes. Ensam är faktisk stark.

(Just det, jag tycker inte längre om Catja i Paradise Hotel. Peter var en fin kille som hon var elak mot, helt utan anledning. Skulle jag möta Franscesca i en mörk gränd skulle jag...dunsta. Oh. Fast hon behöver nog bara varm och fin kärlek, det brukar vara så. )

Jag har läst ett par bra grejer idag:

Om manligt och kvinnligt. Sedan jag läste evolutionär psykologi har min syn på saken ändrats. (Big NO NO om man pluggar sociologi.)

Ibland vill man bara klaga. Det aktiva livet är trots allt självvalt.

Wednesday, December 9, 2009

<3

En iakttagelse mitt i nattplugget - Människor är vackra när de sover. Det har slagit mig många gånger förr att vi människor, när vi utför våra livsnödvändiga aktiviteter som att sova och äta, ser så oskyldiga ut. Det väcker sympati.

Se så, dags att fortsätta.

Tuesday, December 8, 2009

Dubbelfreak

Idag kom jag och shrinken på en till störning. Wee, jag är dubbelpsycho!!! Hehe...Nej, men skämt åsido, vem är inte lite halvgalen ;) Om inte annat så ger det ju ens personlighet en liten extra touch.

Idag installerade jag min nya dator på jobbet, på mitt nya skrivbord. Min EGEN arbetsplats. En mycket tillfredsställande känsla spred sig genom min kropp. Äntligen kommer jag sitta på samma plats, 8-17 varje vardag. Förhoppningsvis vinner den känslan över småångesten över att jag är "fast". Javars, man har ju alltid valet att flytta på sig liksom.

Jag längtar efter julmys. Jag vill baka och stoja och ha tända ljus och lyssna på julmusik och rent allmänt fröjdas över julefriden.

Nedräkning till julafton: 16 dagar.

Familjens 4 ladies (inkl. "en liten person" :))

Tack för en underbar kväll, älskar er! <3

Monday, December 7, 2009

ZZzzzzzzz

Jaaa ni... en sömntid som snittar på ca fyra timmar per natt flera veckor i sträck sätter sina spår.

Mitt försök att närvara på allt resulterar i att jag istället är frånvarande på allt. Där fysiskt men inte så mycket mer.

Var på en superrolig julgala i Globenannexet i fredags tillsammans med mamma och svägerskan. Vi åt julbord och dansade loss till Kate Ryan, E-type med flera. Blidde till och med en sväng på karaokescnenen :) När jag egentligen borde ha åkt hem för att sova åkte jag till Solidaritet och fortsatte dansandet med kille och kollegor, självklart! :)

Efter dansklass och affärslunch med Chris på lördagen (oh yes) åt jag med mami på TGIF, för att senare visa mamma min uppskattning genom att slumra mig igenom Nötknäpparen på Operan. Förlåt mitt namn är plåt...Jag älskar att titta på klassisk balett, min fascination över dansarnas fysik är gigantisk.

Nu åkte jag i alla fall hem och sov... Eller försökte åtminstone. Jag har tydligen fått ett problem jag aldrig haft förr, att inte kunna somna trots dödströtthet.

Gårdagens planerade stora pluggdag med Natalia gick åt skogen eftersom jag halvsov och ville kräkas så vi lade ner. Förlåt mitt namn är plåt igen...Somnade varannan sekund idag på T-banan på väg till seniorklassen, och just det, frukosten med papi fick utebli. Förlåt mitt namn är plåt...

Nu hoppas jag bara att jag håller i den här veckan ut. Jag måste. Måste bli klar med uppsats och tenta innan heltiden startar. Till alla er som jag lyssnar på med halvtom blick - Det är inte meningen.

Wednesday, December 2, 2009

Saken är tillbaka

Jag gissar att förekomsten av min mens upplevs som ett tämligen ointressant ämne för er. However. Jag har sluppit jävulskapet i flera år. P-stav is the shit.

Men så idag. Det kändes som att mensoskulden togs på nytt. Tamponger, ehh...va? Den kostnaden har inte funnits i min (ickeexisterande) budget under en tillfredsställande lång period.

Jaja. Inget att göra direkt. Förutom att bli gravid då men det känns som bra mycket mer budgetförstörande än några tamponger. (Antagligen förstörande på alla andra fronter också.)

Nu borde jag tugga klart mina morötter (mycket frenetiskt) och skriva klart analysen om IKEA.

So long my friends. Glöm inte att äta lussebullar, dricka glögg/julmust samt att äta upp chokladen i din julkalender.

Människor som ger <3

Jag skulle börja med att skriva att jag är jätteglad. Men låt oss ta det tråkiga först.

Ja, det verkar ju inte bättre än att Tiger Woods har varit otrogen mot sin fru. Jag säger stort j-a dickhead och konstaterar att jag aldrig slutar att förvånas över människors (mäns?) bristande moral. Som tur är verkar det inte sämre än att Elin gav Tiger en match. Keep going girl, ta hjälp av proffsen vettja och släng in idioten i MMA-ringen.

Så. Nu över till alla snälla människor som ger light till mitt life:

Tack Saras mamma för julkalendern! En jul utan chokladkalender är ingen riktig jul. Nu har jag en i varje hem :)

Jag fick en glittrig julpresent av en härlig deltagare, superfina dekorationer i silver (bland annat ballerinor!) Hur gulligt är inte det?

Förresten, alla mina deltagare, idag var det grymt kuligt att köra klass.

Min underbara uppsatskompis Natalia! Så omtänksam och öppen. Våra studietimmar ägnas till häften åt att vi pratar om allt ifrån livet i Ukraina och politik till kärlek och relationer. Eller snarare, hon pratar och jag lyssnar :) Jag tänker utse N till min livscoach. Redan nu har jag lärt mig både det ena och det andra.

Häromdagen när jag skulle panikköpa en grej på Elgiganten fick jag helt oväntat och utan att ha frågat världens assistans av väktaren som arbetade där. Äkta generositet är när givaren inte förväntar sig något tillbaka.

Och sist men inte minst...

Glass till middag! Love it.

För varje morgon jag vaknar är jag ännu tröttare, imorse var jag nära att falla in i koma den första timmen. Jag tar en powernap innan jag börjar plugga.

Nedräkningen...: 22 dagar kvar till jul :)

Mamma, jag längtar tills du kommer i helgen! <3

Monday, November 30, 2009

24 dagar kvar

Feber, snor och halsont i helgen och nu. Någon har tydligen beställt en prenumeration på förkylningar till mig den här hösten. Du som känner dig träffad, kan du säga upp prenumerationen? Utan bindningstid? Helvetet verkar dessutom eskalera för varje gång.

Uppsatsskrivandet pågår för fullt. Min uppsatskamrat är helt fantastisk. Igår hade hon med sig en stor påse med clementiner, äpplen och kiwisar till mig. Hon är som en bonusmamma och säger att jag måste lägga mig i tid. Hehe. Jag låter henne få utlopp för sina modersinstinkter eftersom hon är höggravid.

Igår hade vi familjemys i Sjöstaden. Jag älskar när alla är samlade. Vi firade första advent genom att äta egenbakad chokladkaka. Mums!

Nu har jag clementinkoma. Hjälp mig. Skulle ge mycket för att få krypa tillbaka till min varma <3.

Nu påbörjar vi nedräkning till jul = några dagar ledigt. 24 dagar kvar.

Thursday, November 26, 2009

Uppåt

Jag är psychotrött men stark. Stark i själen. Den känslan ligger lätt på topp-fem.

Sedan sist förutom det vanliga:

Fika med Mariana. Tack kära vännen, mycket givande på alla vis. Söndag söndag söndag? :)

Kärlekskväll <3

Flickan som lekte med elden. (Tack pappa!) Osedvanligt trovärdig svensk våldsfilm.

Chris, jag är så taggad att jag knappt finner ord. På riktigt. NU är det dags.

Mitt fjärde KBT-samtal. Ni behöver inte veta varför, jag kan bara önska att alla hade råd (eller sponsring) och modet. Therapy aint nothing but the shit ;)


Kanske är jag tillbaka? Jag känner hur essensen i mig är det. Det är disharmoniskt att tappa sig själv.

NU: Paradise Hotel! Förra gången var det mamman Madde, nu är jag kär i Catja. Eller snarare Peter och Catja.

Eufori del tre

Upphetsande cool:

Tuesday, November 24, 2009

Eufori del två

Okej sista nu då. Min sömn är ändå spolierad.

Förstår ni egentligen hur bra låten är? Den nedan.

Lyssna nu. Slut era ögonlock och njut.

(J1, när åker vi och badar till house i Vegas igen?)

Uppladdning

Nu när jag blir businesswoman måste garderoben delas in i kategorier. Ena sidan hel-och-ren, andra sidan party-my-ass-off. Rimlig uppdelning, visst?

Jag ser fram emot mitt nya liv. Jag är inte säker på att jag kommer gilla en så strukturerad tillvaro men jag tror att jag behöver det.

Jag tänker att NU, nu jäklar ska jag göra mitt liv till det jag vill. Tänk om man vaknar upp om tio år, helt otillfredsställd och värst av allt, BITTER? Jag vill inte slösa med mitt liv. Det här känns som ett bra vägskäl. Eller snarare som ett lämpligt raketuppskjut. Hej och Hå, nu far vi! :)

Men först av allt vill jag HIT. Någon som vill ta mig dit? Kanske som en grattis-till-att-du-blev-vuxen-present? Ni är så välkomna att ge mig den resan. Känn inga som helst hinder.

Happ...fyra timmar till alarmet.

Monday, November 23, 2009

Nu slutar vi hyckla mina vänner

Dra på trissor. Idag fick jag bita mig i tungan.

Vi säger att det finns en stor träningsförening i vårt land där ledarna arbetar ideellt. (Läs: "ideellt".) Och så säger vi att det finns en annan stor träningskedja där instruktörerna arbetar för lön.

I träningsföreningen drivs ledarna av en brinnande passion. Passen är en hobby som utövas på frivillig basis men som icke desto mindre utförs a) enligt avtal b) enligt ett bindande krav på en viss tid därför att du "fått" en utbildning c) mot ett arvode.

Jag blir smått allergisk av hyckleri. Jag kör mina klasser, jag får rätteligen betalt eftersom jag utför ett jobb och jag tycker att lönen är för låg. Pengar är inte fult. Att vilja ha betalt för en tjänst är inte liktydigt med att jag inte älskar träning. Vi som vill ha lön för vårt jobb känner mest troligt precis samma passion som de som jobbar ideellt.

Eller vänta. Ideellt? Arvode eller lön, same shit different names. Pengar som pengar. Och nej, arvodet är långt ifrån alltid lägre än lönen.

Varning

Ungdomar. Undvik kombinationen förfest och locktång.

Sunday, November 22, 2009

Förlika dig med tanken

Jag och mina vänner lever som bekant strikt efter mottot It´s all about the inställning. Summa summarum - Vill man så går det.

Med det sagt kan jag konstatera att det inte alltid är så enkelt att kontrollera sin vilja. Eller att ha rätt inställning. Det är inte alltid lätt som en plätt att vara positiv eller att agera som man borde. Vissa perioder i livet känns det som att alla försök till optimism motarbetas av en (jävlig) osalig ande. Perioder då majoriteten av ens energi går åt till att peppa sig själv och att försöka lyfta sig själv från botten.

Det finns diverse teorier där kontentan är att allt går i vågor. Det går upp och det går ner, upp och ner, upp och ner, vare sig vi snackar samhällskonjunkturer eller personlig lycka. Ungefär samma tankegångar som att lycka baseras på förväntningar. Ju mindre du förväntar dig desto enklare blir du lycklig och motsatsen. Ju lyckligare du är desto högre förväntningar får du, och det blir allt svårare att överträffa förväntningarna. Det är därför vår upplevelse av lycka sällan följer en rak uppåtgående kurva utan snarare går i, just det, vågor.

Så. Sluta hetsa. Sluta ställa krav på att alltid prestera överallt och att vara Moder Theresa. Ibland kanske vi måste inse att Just nu, just nu är det här vad jag klarar av. Just nu så nöjer jag mig med att träna två gånger i veckan, att inte se ut som jag vill (nej, jag gillar inte min kropp nu), att göra hälften av mina tentor, att bara ha halvdan kontakt med mina nära. Att må bara "okej" istället för att vara happyhappy hela tiden. Alternativet kanske är att jag ligger i sängen som en zombie och får nada utfört. Om ett halvår kanske förutsättningarna för att ligga på den övre delen av kurvan kanske är bättre.

Jag tycker vi förlikar oss med tanken på att ibland är OKEJ good enough.

Ehh...what is this? tänker ni nu. Har Josefin fått hybris och börjat leka Blondinbella med sina "Få bättre självkänsla"-tips och "Det är okej att gå upp 8 kg på ett år"?

KORREKT UPPFATTAT! Jag vill också bli rik och åka på SPA i Sunne stup i kvarten. Nu jävlar.

Eufori

Jo, nog kom jag in i dimman...*harkel*

Ni får den här som jag äntligen har hittat:

Saturday, November 21, 2009

Seeking efter the dimma...

När jag skrev att jag återkommer var det med tanken att jag skulle skriva ett inlägg om arbetslösa ungdomar och jobbcoachning. Nu tänker jag att det kanske är bättre att jag skriver den texten utan drinkmaterial i kroppen. (Men Chris, jag har en idé för våra företagsplaner :))

Dansen idag var SÅ rolig.

:)

Nu vill jag helst av allt in i dimman. På dansgolvet. Behöver dansa, otänka (=inte tänka) och umgås med mina vänner. Jag inser nu att jag har saknat er väldigt mycket.

Kärlek <3

Friday, November 20, 2009

Puss

Marie - I LOVE YOU DEAR! Det var väl det jag ville säga i stort sett. Du är helt makalöst...bra.

:)

Och lilla Josefin! Härligt att se dig. YES, jag ska tänka på bokidéen. Tanken har många gånger slagit mig. Att gå från tanke till handling är dock en annan sak. Framförallt när man tillhör den bekväma kategorin, med uppenbara svårigheter att avsluta saker och ting.

Återkommer later on.

Wednesday, November 18, 2009

Inte hit, nej inte hiiiit!

Jag tittar på Debatt i SVT och blir fullkomligt bedrövad. Eller snarare förbannad. Flyktingbarnens vara eller ickevara i Vellinge...Vad i hela helvete.

Jag förstår rädslan. Jag förstår att man är rädd för det nya, det främmande, det man inte vet någonting om. Jag förstår att om man lever i en inskränkt liten värld så skapar man en uppfattning om sin omgivning utifrån de kanaler för information som finns = media.

Invandrare är som regel inte farliga. Min högst ovetenskapliga men enligt mig fullt logiska gissning är att invandrare inte tycker att invandrarskapet är särskilt positivt. Inte som en lattjohejsemester med skratt och tjim. Det verkar rimligt att tro att många har tvingats hit därför att de inte kan stanna kvar i sitt ursprungliga hemland. Jag kan tycka att just ordet flykting ganska tydligt beskriver en person som är på flykt.

Att kommuner inte tar emot flyktingar, vare sig de är barn eller inte, är skamligt. Vi pratar om människor som du eller jag. Inga robotar.

En helt annan fråga är vad man ska göra åt orsaken till den omfattande invandringen och hur de som kommer hit ska integreras i vårt samhälle.

Tro mig, invandrare vet att de inte är välkomna utan att folk behöver trycka upp det i ansiktet på dem. Och jag gissar att de inget hellre vill än att få känna sig som hemma någonstans. Jag gissar också att mottot behandla andra som du själv vill bli behandlad är pretty korrekt. Det brukar vara nyttigt att försöka sätta sig in i andras situation. Du i ett, låt säga, arabiskt land, med främmande sedvanor och sätt att vara - Jublar du av glädje?

Inskränkthet är farligt. Idioter.

Monday, November 16, 2009

Även SL har sina solar

Vi dansade fågeldansen i lördags. Igen. Tänk om man fick dansa fågeldansen varje dag, alla tillsammans i en enda kycklingröra? :)

Måndag, nya tag.

Busschauffören hälsade varje nypåstigen passagerare välkommen, och vid avstigning önskade han samtliga en trevlig dag via mikrofonen. Den som ger vill ju även få, så jag gick fram till farbror busschaufför när ändhållplatsen var ankommen och önskade honom detsamma.

Saturday, November 14, 2009

Som för övrigt är min poolish

Nu när jag ändå är glad. Den mest spelade låten på min egen förfest:

Andrum :)

Äntligen känns det lite lättare. Bara jag fick komma hem, vara ensam en stund och lyssna på en underbar sångerska. Hon sätter ord på allt, om och om igen. YouTuba igenom Melissa!



Nu åker vi och dricker drinkar och dansar i Uppsala :)

Orken verkar ha en ände

Jag har en hemläxa. När man får en fråga kan man antingen tänka på:

1. Målet
2. Att vårda relationen
3. Att öka sin självrespekt

Ja eller nej, ja eller nej, ja eller nej... Inte lätt att prioritera rätt. Många av oss lägger tydligen alltför mycket krut på en av dem. Men jo, jag ska försöka sköta min uppgift med bravur.

Jag är så trött. Ser hur min omgivning verkar glad och lycklig, vilket är underbart. Just nu orkar jag bara inte glädjas med er. Blöta ögon verkar närmare till hands är skratt, dessvärre.

Jag är inte olycklig, jag vet inte varför. Kanske är det tröttheten. Jag vill så gärna, så gärna, bara åka på semester.

Emmy, min solstråle, jag älskar dig. Vi skojar om att hon måste tro att hon lever i någon slags regnbågsfamilj. Haha. Fast det borde väl vara en ynnest att ha flera mammor och pappor... :)

Just det: Paranormal Activity - Njaaa....

Tuesday, November 10, 2009

Jobbsökare?

Jag undrar...om jag har någon personalvetarvän som söker jobb i Stockholm? Vi söker en kandidatansvarig!

Monday, November 9, 2009

De ensamma mammorna

Men dra mig baklänges! Tog en paus i SPSS-studierna (*kräk*), tittade på vad som hände efter inspelningarna för de Ensamma Mammorna, och nu har jag skamsköljningar all over the place. Ju mer kärlek jag såg desto mer log jag. Ju töntigare kärlek jag såg desto lyckligare blev jag. Holy Moly. Kärlek är det bästa som finns, och aldrig ska någon annan ha åsikter om vad som är rätt eller fel. Åldersskillnad i det här fallet, so what?

(Sedan att Helena är osunt förälskad i hockeyrumpor är en annan sak. Gissa reaktionerna om Helena varit en man och killarna söta små tjejer i tjugoårsåldern med klämvänliga kroppsdelar? Precis.)

Jag blev för övrigt kär i Madde. Om jag var man, eller lesbisk, hade jag åkt raka vägen till Maddes blombutik och hånglat upp henne på studs. Ofantligt skön människa.

Jaa ni...bloggandet tenderar att öka i frekvens när en tenta är på G. Om jag ska vara något självkritisk, vilket man bör, har jag blivit alldeles för kaxig på skolfronten. Det är följden av bra resultat trots få studietimmar. Man tror man är odödlig. Ta ner mig på jorden någon, please.

Novemberspotpurri

Det här med hotellfrukost måndagmorgnar känns som en finfin tradition. Sleva in I say.

Först: GRATTIS PÅ FARSDAGEN PAPPUS. Jag och resten av din Sthlms-familj älskar dig <3

Sedan: CHRISSAN! Boka in dig på NIKE snarast! Du och jag måste anses vara självklara inventarier vid det här laget. Dansklasserna behöver oss.

Dessutom: Tack mamma för en mysig helg. Lite vindrickande i fredags, dansklass och Hälsomässan i lördags innan lördagsmys i Sjöstaden.

Slutligen: Igår sov vi. Gud så skönt. Jag älskar att sova.

Vickmarathonet är slut, skönt att inte köra fem klasser i veckan för en stund.

Coming up: Seniorgympa!

Snart är det december. En av årets bästa månader.

Wednesday, November 4, 2009

Klart jag blev übertörstig på kuppen

Nu befinner man sig tydligen på en plats där det är vattenranson. I Stockholm år 2009. Se där. Nej men det är klart, när det är så här fruktansvärt osedvanligt kallt är det väl inte underligt att rören fryser till is med konsekvensen att ZIPP rinner ur kranen. Extra skönt då att jag är oduschad efter kvällens träningspass, med ingrodd svett i huden.

Snart försätter väl snökaoset (som av okänd anledning överraskar med samma styrka varje år, que?!!) hela staden i koma. Appappapp, stanna hemma, det ligger SNÖÖÖFLINGOR PÅ MAAAARKEN!!!

Så dumt.

Nattade Emmy och somnade med mina armar runtom henne, och hennes små händer på mig. Det är en tillfredsställande känsla att känna sig som någon annans trygghet. Alla vill vi känna oss behövda.

Jag har förresten insett vad mina framtida karriär kommer att bestå av: Skriva slagfärdiga små texter i stora ordalag, om någon eller något. Nu är det förvisso en enkel syssla om man som idag får skriva om en person man tycker väldigt mycket om och som kickar badass på det han gör. Puss till dig.

Monday, November 2, 2009

Låt barn göra världen mindre kall

I eftermiddag hade jag en lång lyckostund. Jag skulle beteckna mig som en rätt nöjd person rent allmänt men ibland gnistrar det till lite extra. Jag ska försöka förklara varför just den här eftermiddagen gav mig happyness:

Ringer på dörren i Sjöstaden. Så snart brorsan öppnar ser jag Emmy sitta på golvet med armarna uppsträckta mot mig. Så krävande men ändå så oskyldigt söt och älskvärd.

När jag gör Titt-Ut, leker flygplan uppe i luften eller bara spelar pajas skrattar flickebarnet så hjärtligt och äkta att endast en robot skulle passera oberörd.

När jag ska mata Emmy med mina blåbär slutar det med att hon istället matar mig.

Aldrig är ett barn så lyckligt som när båda föräldrarna är med. I ett stort pusskalas turades hon om att pussa Mats, Karin, Mats, Karin, Mats, Karin...faster!, Mats, Karin, faster!...Ja, ni hajar.

När jag till slut måste säga hejdå får jag slängpussar <3

Nej, det går helt enkelt inte att förklara kärleken man känner till ett barn. Nu är det inte ens mitt eget barn, men jag älskar henne inte mindre för det.

Skalman och jag

God morgon människor!

Klockan är 9 och jag har hunnit: Vakna, duscha, lockat håret, åkt kommunalt, ätit hotellfrukost med pappa, åkt kommunalt, donat hemma, packat väskan. Seniorpass coming up.

Jag lever i min väska. Skalmanlike. Dator, skolböcker, träningskläder, jobbkläder, smink - allt i min ryggsäck. Hur bra som helst, tyngden på ryggen blir en finfin bonus i vardagsmotionen.

Hepp, off we go!

Alltså Emmy...hon smälter mitt hjärta när hon drar mig i ögonfransarna när jag sover. Eller lägger sitt huvud bredvid och nyfiket undrar vad faster pysslar med. Haha. Älskar dig till månen och tillbaka. Stjärnstopp gånger om.

Saturday, October 31, 2009

Love and blessings

Idag fick jag ett glädjande samtal från min mamma. Oh, som jag hoppas! You can do it <3

Jag har mycket dåligt samvete nuförtiden. Får panik över att jag inte hinner träffa de jag vill träffa så ofta som jag önskar. Ni finns i mitt hjärta och i mina tankar var eviga stund...

Körde otroligt rolig dansklass idag. Fick många fina ord efteråt. Sådant stärker en, man blir ännu mer peppad och inspirerad att prestera. Sedan gör ju nya coola träningskläder sitt till ;)

Blev spontant restaurangbesök igår på CiaoCiao. Pizza, yummi. Därefter nattbio med Michael Jackson, This Is It. Förstår ni hur överdådigt grym den konserten hade varit? Filmen var bra, den gav en känsla om MJ som person och visade fantastiska sång- och dansscener. Said with love, L O V E. MJ:s sätt att visa sin ödmjukhet när han yttrade sina bestämda åsikter. Hehe. Det ska jag ta efter. Snacka om pondus han hade förresten...Jo just det, jag ska dessutom börja välsigna minst 10 personer varje dag.

I övrigt sitter förkylningen lika hårt som berget. Hosta och huvudvärk. Hesheten består. Mest troligt skulle mitt tillfrisknande gå snabbare om jag sov mer och inte tränade men nej, ibland går det inte att stanna upp livet för en så trivialitet som en förkylning.

Trevlig helg folks! - Said with love, LOVE.

Wednesday, October 28, 2009

Inte mitt smartaste drag direkt

Men alltså. Vad faaan har jag gjort.

Hur kunde jag INTE stanna i LA? Jag tittar tillbaka och inser att det livet jag levde då...Är det bästa liv man kan tänka sig. Sol. Vänner. Resor till NY, Hawaii, Florida, Las Vegas. Välmående och inga bekymmer.

Gud så dumt.

Nu ska jag banka mitt huvud i väggen hårt några gånger.

Hes

Aaahhh wee! Grymt rolig dansstep idag. Deltagarna kickade sina asses. Efter denna veckas trötthet och hosta var kicken minst sagt välkomnad. Min röst är sedan helgens helgalna Örebro-skrikande av det mer riviga slaget. Rätt sexigt enligt mig själv, somliga andra menar att jag låter som en transa. Vilket som. I liiiike it. Däremot är jag inget större fan av förkylningssymptomen. Get lost.

Såg The Ugly Truth på bio i helgen. Se den! Helt klart en och annan sanning. Samma kväll blev jag så vimsig av 1,5 cider att jag missade att spränga biljardbollshögen tre gånger. Haha.

Resten av helgen styrdes vi som små vantar av Chris och Lottie. Vi hamnade som av en slump (!) i Örebro efter att ha tvingats uppträda med kycklingdansen framför ICA-besökare, göra en mänsklig pyramid och bete oss allmänt retarded. Efter skön relax tågade vi in på en fest i Örebro där vi sedan jobbade upp det numera berömda gängnamnet "Tolvan". Tolv mer eller mindre (ja, i alla fall i onyktert tillstånd) exhibistionister varav ca hälften är vana att dansa på en scen. Jag och Josie 1 kände oss exempelvis ytterst manade att stå och dansa på ett skrivbord hela kvällen. Golv är inget för oss.

Tack Chris, du är en klippa. Hälsa Amerikat!

Jag är sjukligt sugen på att resa utomlands. Sol, värme och vila! Jobbar på det.

Först ska jag bada. Sedan plugga. Helst sova. Tiden går så s a t a n s fort när man har fullspäckade dagar. Tur att det är roligt i varje fall. Och att det finns Pepsi Max och kaffe latte att tillgå.

Friday, October 23, 2009

Undergången...

...är inte här. Men nästan.

Näerå. Jag överlever. Men nu börjar tröttheten ta över. För mycket att göra på för kort tid. Vill slå mig själv hårt i huvudet för att jag tackar JA till allting. Min första reaktion, JA! Och det ständigt dåliga samvetet för att man inte hinner med alla.

För mycket att tänka på. För mycket att göra på alla håll och kanter. Och så ska man vara glad också.

Som ett brev på posten kommer osnyggheten i samma veva som sömnbristen. Jag vill bara gråta när jag ser mig själv i spegeln.

Idag tar jag hand om en liten snoris som i skrivande stund ligger och snarkar i sin lilla, lilla säng. Hon är den sötaste skrotungen i heeeela världen.

Nu är jag färdig med beklagandet. Slutsummering: Förlåt att jag inte hör av mig. Att öva på: Säga nej.

Wednesday, October 21, 2009

Ståtrosa?

Hörde jag rätt? Fick Madde i Ensam Mamma Söker ståtrosa? Och blev hon fniss?

Fantastiskt. Eftersom jag själv är lite pryd i mitt tal (jo, jag försöker i alla fall ge det intrycket) blir jag fascinerad av de som helt ohämmat använder sig utav ett lite mindre kvinnligt vokabulär. Vräker ur sig saker hit och dit.

Madde får dessutom en stjärna för att hon är så smart. Det är fasligt svårt att inte tänka med hjärtat men hon klarade det.

För övrigt går tiden så fruktansvärt fort. Jag sover för lite, vaknar med ett skrik på nätterna totalsvettig och vimsig. Antar att det är på det viset stressen gör sig hörd eftersom jag numera faktiskt inte känner mig så jäktad. Det borde jag däremot vara. Men tar man en sak i taget går det la nog finfint...

Nu längtar jag tills jag är klar med dagens möten på jobbet, intervjun för uppsatsen och min vickdansklass. Då vill jag mysa.

Saturday, October 17, 2009

Story of the weekend

Hrrm. Dansgiget i fredags kan väl knappast sättas upp på topp-fem-listan. Men tabben jag gjorde måste ha sett så sjukt rolig ut att jag fortfarande skrattar så fort jag kommer att tänka på det. Självdistansen prövas i sådana lägen.

Det gjorde den dagen efter också. Tydligen hade chocken efter all vitlök (i sällskap med vin) gjort kroppen så snurrig att inte bara mitt dansgig utan även mitt danspass skulle fara åt hellskotta. Ni vet när man känner att man VERKLIGEN INTE VILL PRESTERA JUST DÄR OCH DÅ, därför att man är så JÄVLA DÅLIG? Så var det. Självdistans OCH hopp om att alla inte upptäckte hur vimsig jag var. Euuh.

Men så fick jag en fin lördag sedan. Fina babe tog med mig till min granne Naturhistoriska Riksmusueet. Vi tittade på sjukt gamla människor (X antal hundratusen), upptäckte fula små hundraser och gjorde spännande test. Mycket bra träning för undertecknad med tålamod som en trotsig toddler. Tack love!

Kvällen kom och jag bytte från vitt vin till rött vin. Nerskvalpat med härlig fanta. Jesus så lättdrucket det blev. Glasen bara tömdes och tömdes. När min egen lilla förfest dog ut mötte jag världens bästa Elin (jo, hon heter så, prefixet hör till) på Undici. Fina Susanne och några till joinade och vi kom överens om att vi kanske hittat vårt nya stammishak. Grym partymusik och bra folk. Kvällen fick sitt slut när mina oanvända badass-stövlar tiilintetgjorde mina fötter.

Söndagen bjöd på brunch i Uppsala med Per. Jag gillar bruncher även om jag kan ha lite svårt att hantera detta med bufféer. Tröttheten hindrade mig från att överäta turligr nog.

På kvällen fick man lyxig söndagsmiddag i Sjöstaden. Hämtmat från MAX. Den kassa kassörskan skickade med fel grej och storebror gick bananas. Haha. Minuten efter fick vår käre far ett utbrott eftersom brödet från MAX tydligen inte är kapabelt att hålla ihop burgaren. Jag och Karin satt som frågetecken. Hahaha.

Sen kom det bästa. UPP i 3D på bio med babe. Jag är inget fan av tecknat eller verklighetsfrämmande historier överhuvudtaget, men den här filmen var UNDERBAR. Ni vet när man hamnar i sådant tillstånd att man inte bryr sig om något annat i hela världen? Få filmer klarar av det, UPP är en av dem. Jag grät nästintill hulkningar, jag skrattade av lycka. Se filmen för Gud skull!

Jahapp...vilken dag är det idag? Måndag. Producerade rätt mycket. Vickade på en dansklass och den här gången slapp jag skämmas. Hur roligt som helst, då är det värt det att åka till andra sidan av ****** staden.

Komatrött nu. Kärlek <3

Friday, October 16, 2009

Vitlök all over the place

Vitlöksshot. Motheroff***inglord så anskrämligt osmakligt. Men säger chefen att man ska testa så har man inget annat val än att...åtminstone hinka i sig halva. Som kall tacosås med vitlök och sprit. Mums.

Afterwork med vin och sedan middag med teamet på en vitlöksrestaurang på Söder. Fasligt gott! Förutom shoten vill säga.

Snart är det dansgig på Paradise och jag är alldeles såsig i huvudet. En blandning av vin, shot och vitlök gissar jag.

Jobbcoachning hela dagen. Jag känner mig uppriktigt engagerad i de människor som kommer till mig. Hoppas hoppas att jag kan göra någon nytta. De största hoten vid jobbsökande är bekvämlighet, lack of motivation och brist på självförtroende. Jag blir påmind om arbetslösheten överallt. Senast var det en deltagare på gymmet som blivit varslad. Inte lätt i ett land där man både definierar sig själv och blir bedömd utifrån sitt yrke. När blev jobbet vårt livssyfte?

Idag när jag tittade i min kalender insåg jag till min fasa att jag har så in i HELVETE mycket att göra de närmaste två månaderna. Tuggar käkarna i vaket tillstånd bara av vetskapen. Men jag följer strategin som alltid har fungerat bäst: Ta en dag i taget. Det ordnar sig alltid.

Igår körde vi familjemiddag på Kungsholmen. Nu har jag hamnat i en sådan period igen att jag äter mat ute så ofta att hemlagat hemma känns som lyx.

Nejmenfyfarao vilken koma.

Imorgon ska jag på hemlig date! Jag är mäkta nyfiken. Jag är så nyfiken att jag spricker. Gud så nyfiken jag är.

Kärlek till er. (Extra till mamma och pappa.)

Wednesday, October 14, 2009

---

Mina fickor är tomma, bloggmaterialslådan likaså.

Jag ser otroligt vackra höstlöv utanför mitt fönster. Imorse snöade det, det gillar vi :)

Snart dansstep. Omotiverad att stå inför en hög människor. Ibland längtar man, ibland inte.

Ikväll ska babe spela ett nytt TV-spel som tydligen ger intrycket av att vara en film för flickvänner. Ser alltså framemot en mycket lång film, troligen utan slut och med ett relativt rörigt innehåll. Romantisk komedi sa han. Jag gissar på Pang!, blod och jakter. High five!

Tuesday, October 13, 2009

At my service

Hej.

Nu har jag ringt. En krass sanning: Det är så in i H-vete dyrt att skaffa sig ett välmående om man vill slippa köa. Jag tycker ändå att privat vinner över offentligt. Testa att jämföra något så simpelt som telefonrösten hos den första med den andra. Major difference.

Gynning dejtar Trotzig igen. Hmm... Jag som fick för mig att han har varit ett dickhead. Det tror jag visserligen fortfarande.

Emotional retard

Idag ska jag ringa två nummer. Två viktiga telefonnummer.

En vacker dag måste man ta tag i saken. Jag hoppas att den vackra dagen är idag.

Viktigt möte på jobbet nu också...Jag är så oladdad som man bara kan bli.

*peppapeppapeppapeppapeppa*

Sunday, October 11, 2009

Tidningsfreak

Jag har blivit en tidningsaddict. Har svårt att få ro att läsa böcker även om jag älskar att läsa. Kurslitteraturen snor den bokenergi man har. På tunnelbanan eller bussen fungerar tidningar bäst. Tyvärr innehåller de flesta magazin...CRAP. Tomt, intetsägande och tjejtidningar är utan konkurrens sämst. Bästa tidningen är lustigt nog Mama. Och Café. Häromdagen köpte jag Situation Stockholm. Jag kände mig som en god människa. 40 ynka kronor, ALLA borde köpa den tidningen som inte bara är välgörande utan dessutom givande att läsa.

Åt favoriten AmigoMmmarabouChoklad till middag idag. Finally! Har saknat mina matrutiner. Äter alldeles för förnuftigt numera. Lunch OCH middag. Krääääääk! En trist konsekvens av träning ofta och tvåsamhet. Förnuftigt -> Ett tråkigt begrepp.

Igår var en utomordentligt mysig kväll. Vi tände ljus, åt lax med potatisgratäng, spelade spel, tittade på Johans Glans show och på film. <3

Tobias minne

Jag njuter av sådana här inlägg.

Saturday, October 10, 2009

Lördagsmys

Hösten. Hösten är en riktigt, riktigt bra säsong. Den känns produktiv, frisk, härlig, förväntansfull, krispig och solig. Hösten ger en liksom chans att ta tillvara på resten av årets årstider, att planera och göra sig förtjänt av saker och ting. Hösten får 5 av 5 solar.

Livshumöret efter förra inlägget har varit övervägande positivt. Det började med utbildning/introduktion på jobbet. Why?, you wonder. Jag ska börja jobba som jobbcoach. Det känns mycket roligt, spännande, utvecklande och inte minst viktigt. Ansvarsfullt. Jag ska försöka få arbetslösa att skaffa jobb. Hjälp till självhjälp. Lättare sagt än gjort. Men en ny rad på meritlistan och en utmaning.

Sedan var det samkväm med Sjöstadsfamiljen. Alla muppar skulle iväg på olika håll, helst hade jag snott med mig bebisen själv.

Vid middagstid tog jag tillfället i akt att få gratismat/vin av pappa. Mycket mysigt att få umgås med sin farsa och dessutom att göra det på East. Nu tycker jag att vi kör igång en tradition med inte bara söndagsmiddag utan även fredagsmiddag.

Senare på kvällen var det babes tur att få gå på bio med mig: FAME! Jag bad honom sympatiengagera sig för min skull även om jag själv hade svårt att gilla filmen. För många historier, hitt och datt och ingen uppföljning. Tyvärr inte ens ett riktigt hejdundrande asbra dansnummer. En grym sångerska dock.

Och idag så hade jag danspass. No words, bara :)

Nu laddar vi för lördagsmys.

Friday, October 9, 2009

Happy to be awake and alive

26 år, mörkrädd och en jävel på att trigga igång sig själv till ett skrämt darrande asplöv av varje litet ljud som knystas. 26 år, nyss vaknad från en natt i soffan under två filtar. Lycklig över att morgonen är kommen och att ljuset har infunnit sig.

Just det. Mitt snor är gult nu.

Äh, vi tar ett avsnitt av The Wire innan jobbet. Most def my friends, most def. I wish ya´ll a mothafuck´n slammin friday folks.

Thursday, October 8, 2009

Det värmde

En dyster kväll. Men så hittar jag det här.

Från djupet av mitt hjärta: TACK Frida, du gjorde min dag. Nej, min vecka. Du är inte så dålig själv ;) Du är ju dessutom jävligt modellsnygg också.

(Har klickat mig fördärvad på Like-knappen nu. Nej nu överdrev jag. Men like-at har jag minsann gjort.)

Ella

Världens bästa Elin och jag mastodontfikade i 3,5 timmar på Söder. Vi hann till och med äta middag. Älskar dig vännen, för att du är du och för att du vågar säga sanningen. Ses snart igen <3

Några år sedan på "fel" klubb...

Wednesday, October 7, 2009

Känslig

Jag slapp köra passet tack vare en underbar kollega. Men jag är fortfarande tokförbannad. Att tvinga en sjuk anställd att ägna timmar åt att ringa, ringa och ringa för att hitta en ersättare åt sitt pass är HELT FEL enligt mig. Systemfel. Well, tur jag skriver uppsats om just det crapiga icke-fungerande-systemet.

Mamma, jag saknar dig så mycket. Är ledsen att vi inte kunde ses.

Jag är känslig. Saknar alla i min familj. Och mina vänner.

Den molande huvudvärken är kvar, nysningarna continues men jag är piggare i själen. Alltid något. Nu åker jag till babe och ber om lite kärlek...

Vi instruktörer har extra starka hjärtan

Nu orkar jag inte ringa runt mer. Svårt att prata när man får tårar i halsen dessutom. Jag tänker lägga mig ner, ta ett allvarligt samtal med mig själv om jag verkligen vill jobba som instruktör mer och sedan åka och köra min klass.

"Vår ambition är att vara Sveriges bästa arbetsplats. Samtidigt som vi är lönsamma och expansiva jobbar vi hårt för att våra medarbetare ska utvecklas, känna arbetsglädje och må bra."

Verkligen.

Tuesday, October 6, 2009

Höjden av egocentrism

Nysningarna har anstormat. Det är bra. Förut var det molande värk, nu börjar det bryta ut. Bring it biaatch, bring it!

Vi kör en lista i väntans tider. Sjukt lång lista. Egentligen flera listor. Håll ut!

Namn: Josefin

Piercingar: Naveln, känner mig naken utan.

Tatueringar: Nada

Längd: 170 cm

Skostorlek: 38

Motto: It´s all about the inställning. Fungerar i ALLA lägen.


Bästa maträtt? Allt med salt, haha ;)
Bästa dryck? Pepsi Max

Hatdryck och maträtt? Hmm. Äter inte kött men jag hatar det inte.

Bästa alkoholdryck? Allt går ner...men Strawberry Daquiri är godast.

Använder du smör på smörgåsen? ÄLSKAR smör. Pappa erbjöd mig smör med sked direkt ur byttan när jag var liten och hade tjatat honom till vansinne om större smörklickar. (Jag tackade skrämslaget nej.)
Smågodis eller färdiga påsar: LÖSgodis. Varför heter det smågodis? Är de godisarna mindre än godisarna i påsar? Nej precis.

Favoritglass? Dajmglass, bara för att den är störst.


Hur mycket shoppar du för varje månad? Ingen aning. Mina pengar går mest till mat, Pepsi Max och tuggummi.

Har du mer skor än kläder? Nej.

Favoritplagg? Nike-tröja med huva.

Hatplagg? Pikétröjor. Eeuh.

Jobbar eller pluggar du? Är om några månader klar personalvetare/ekonom. Jobbar deltid internt på ett bemanningsföretag där jag tar över en heltidstjänst när jag är klar.

Vad vill du bli? Framgångsrik, gärna egenföretagare.

Trivs du med ditt jobb/din utbildning? Big time, mina arbetskamrater är de bästa och jag tycker om det jag gör.

Är lönen viktigast? Nej, men den ska verkligen inte underskattas. Pengar är både en drivkraft och belöning och ger dig chans att uppleva det du vill i livet.Allt kostar.

Lägenhet eller hus? Hus med fin gräsmatta.
Litet eller jättestort? Drömboende? Lagom. Njae....min man fixar det till det finaste.
Landet eller mitt i stan? Mittemellan.

Mysigt eller sterilt? Mysigt men inte puttinuttigt med spets och blommor. Hu.

Har du barn? Nej men en brorsdotter <3>

Är otrohet okej? Aldrig någonsin.

Älskar du någon? Jag älskar väldigt många personer, på olika sätt. Har lätt för att älska.

Betyder familjen mycket för dig? Allt.

Är du lojal? Ja.

Tycker du om att dricka dig full? Ibland är det välbehövligt.

Hemmafest eller krogen? Båda.


Kär? Ja.

Önskar du att du bodde någon annanstans? Ibland, men jag älskar Sthlm och de flesta av mina närmaste bor här.

Tycker du att du är attraktiv? Ibland. Just nu raka motsatsen.

Dricker du? Ja.

Röker du? Nej.

Vilket schampo använder du? Vad som helst, inte kräsen.

Vilken parfym använder du? Varierar mellan 4-5 stycken.

Vad är du rädd för? Mörkret, ensamhet, döden, evigheten.

Gillar du att tvätta? JA! Massor.

Gillar du berg- och dalbanor? Hatälskar.


Antal...

Gånger du varit kär? Hmm...Rätt många tror jag. Har lätt för att bli förälskad när jag är singel.

Gånger ditt hjärta brustit? Några.

Hjärtan brustet på grund av dig? Några.

Tjejer du kysst? Inget riktigt tjejhångel. Hello, varför??! :)

Personer från grundskolan du fortfarande har kontakt med? En del...är sämst på att hålla kontakten med vänner.

Gånger ditt namn varit med i tidningen? Hmm...ganska många under den perioden vi dansade med INTRO :)


Senaste...

Filmen du hyrde? Den med Matthew McCononågonting. Flickvänsspöken och grejer. Rätt fin.

Filmen du köpte? Varför köpa filmer, räcker väl med att se dem en gång?

Låten du hörde: Brandy - When You Touch Me

Låten du laddade ner? Nu har man ju Spotify :)

Personen du ringde? SATS-kollega

Personen som ringde dig? Mamma <3>

TV-program du såg? Vänner

Person du tänkte på? Baby


Nämn något som gjorde dig glad igår: Seniorpass för söta tanter!
Vad gjorde du kl 08 imorse: Sov.

Vad gjorde du för 15 min sedan: Svarade på den här mastodontlistan, halvliggandes i soffan.

Vad har du druckit idag: Pepsi Max, mjölk, vatten.

Vad var det senaste du köpte: Mat.

Vad är det för färg på din ytterdörr: Orange? Orkar inte kolla...Anskrämligt ful i alla fall.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Javisst! Eller att man åtminstone ser något speciellt hos den personen...Sen kanske det dröjer länge innan man ses igen, och blir ett par :)

Sover du tungt: JA.

Drömmer du mardrömmar: Inte så ofta. Eller kanske, vaknar svettig ibland...men kommer sällan ihåg drömmen.

Vad ser du om du tittar till höger: En soffkant.

Vad gör dig glad just nu: Att jag har så många jag tycker om.

Vad ska du göra härnäst: Självömka.

Höger eller vänsterhänt: Högerhänt, vänsterbent.

Humör just nu: Lite nere, sjuk, rastlös, ensam.

Hur många kuddar sover du med: Helst bara en, med huvudet längst ut på kuddkanten så att man inte kvävs av allt fluff.

Spelar du något instrument: Har spelat fiol och piano.

Morgon eller nattmänniska: Natt.
Vad är viktigast för dig: Kärlek och familj.

Är du kittlig: Oh yes.

Snarkar du: Det gör jag nog.

Stjärntecken: Jungfru.

Längtar du mest efter just nu: En kram.



New shit

Märy! Nu finns like/dislike-funktionen som du efterfrågade :)

Pain

När jag blir sjuk blir jag inte bara fysiskt klen, jag får även en minidepression. Det är mentalt påfrestande att göra INGENTING. Allt känns grått, värdelöst och menlöst. Oälskad.

Jag vill vara aktiv. Hela tiden. Fullspäckat schema med stunder däremellan för andrum.

Jag avskyr att ställa in saker, att inte orka träffa de jag vill, att inte orka skratta, att tycka synd om mig själv. Jag är en jävel på att tycka synd om mig själv.

Ni vet klyschan av en gnällig flickvän? Kräver uppmärksamhet, kärlek och blir sur? Hey, thats me! Jag blir inte ens sur på riktigt, jag bara tar tillfället i akt liksom. Haha. Jag är ett fulländat PAIN.

Monday, October 5, 2009

Självömkan igen

Ny vecka, nya möjligheter...och ännu hängigare. FUCK.

Har lagat åtta matlådor, en äppelkaka och tvättat. Nu måste jag svimma en stund av min mördande huvudvärk.

(Sex damer på seniorgympan idag! Gud så söta.)

Sunday, October 4, 2009

Äkta söndag

Jag har TRÅKIGT.

Skulle till Uppsala idag för brunch och mys med Per, Chris & Co. men jag vaknade med halsont och tung i huvudet. Blä. Har fortfarande ont i halsen - Inte bra. Jag vägrar verkligen att falla dit. Det är svagt att vara sjuk. För mig alltså.

Hängde hela dagen i Sjöstaden vilket var helt okej det med. Jag saknar Emmy GRYMT mycket efter att ha varit som klister på henne i två dagar. Nu är pappa kommen till Sthlm för att jobba, blir mysigt att ha en till familjemedlem i staden. Bara mami vi väntar på ;)

Happ...mera söndagstråk då.

Saturday, October 3, 2009

Mera man

Här snackar vi namedropping så att det bara visslar om det. Alla kändisar känner varandra, jag visste det!

PONDUS. Där har vi det. Jag måste ha mer pondus på mina klasser. Jag blir jätteglad när jag får feedback efter mina pass, positiv som negativ. Hur ska man annars kunna utvecklas? Behöver nog mer pondus rent allmänt när jag tänker efter. Vara lite mer man. Hehe.

Dansklass igår och idag, båda mycket roliga. Jag har bestämt mig för att våga köra rätt avancerat. Hellre färgstark än grå. Hellre älskad av några än mainstream-helt-okej-omtyckt av alla. Dansaerobic måste få vara just DANS också, inte bara chassé, V-steg och hopphopp. Nu fattar ni ingenting ;)

Myskväll igår och myskväll idag. Båda grabbarna är borta så jag, svägerskan, pappa och Emmy softar :) Det är lycka att se hur glad Emmy är när hon har många av sina nära omkring sig. Barn behöver massa kärlek! Nu ska vi dansa.

Thursday, October 1, 2009

Baby is asleep

Miniapisen sover. Gnuss i ögonen sedan gick det snabbt :) Hon kämpade emot, ställde sig upp, föll ihop, satte sig halvvingligt, föll ner, upp med rumpan, osv osv osv tills hon somnade. Haha. Vi hyser samma aversion mot att somna hon och jag.

Äntligen kändes det smidigt och lätt (men tungt) idag på styrkan. Oh yes! Jag tror på viloperioder, de gör gott för kroppen.

Jobbade på en arbetsmarknadsmässa idag på KTH:s datasektion. Hrm. De är inte riktigt som alla andra. Eller snarare, man inser att alla inte är som jag och mitt umgänge.

NU: Tömma diskmaskinen. Jag fjäskar för herrskapet som bor här.

Emmy & Jag ikväll

Sist var det i Saras knä, nu i fasters. Att plocka pennor fram och tillbaka är viktiga grejer.
Emmy är en hejare på att ge slängpussar. Till farmor och farfar (och alla andra snälla), puss puss!
Flickebarnets föräldrar firar ett år av förlovning så vi passar på att ha myskväll. Win-win med andra ord.

Ett innehållsrikt inlägg

Vi kör en länk. Chris är fan bland de smartaste jag vet. Mina svar 1: För att livet är orättvist. Och någonstans i olyckan kan vetskapen om att vissa saker styr vi helt enkelt inte över ge tröst. 2: För att den personen har så låg självkänsla att han/hon inte förstår att hans/hennes handlande kan såra någon annan. Nonetheless - Otrohet är lägre än Glocalnet. Superlågt.

Ikväll har vi sett The Village. Den var bra. Jag åt 2 klubbor och lite choklad. Dåligt samvete? Nope, nope, nope.

Träning sedan sist: Dansklass igår för den med sötast leende. Och bäst musik. Moovesen är helt okej de med ;)

Egen dansstep idag. Kändes bra. Jag jobbar på liksom. Stammisar är ovärderliga.

Vi avslutar med några reflektioner:

Mitt egen lilla minirevolt mot jantelagen: Ställer mig alltid längst fram på vilken klass jag än går på numera. När jag väl står där skiter jag i alla andra. Jag bara gör. Kör mitt race. Det kanske man inte borde som instruktör på samma gym. Så revolterar jag.

Gynning är singel igen och det känns lite sorgligt. Kan hon aldrig få hitta lugn och fin kärlek som håller länge? Den dära Mattias verkade ju så proper liksom. En stilig affärsman.

Att klämma porer är ett av de bästa tidsfördriven som finns.

Nåväl. Nu ska jag klänga lite mera. Är man med mig kommer klängandet som en finfin bonus, om än eventuellt mycket enerverande för motparten. Grattis!!!!

Tuesday, September 29, 2009

Den resultatrika hösten äro kommen

Farligt när man får börja när man vill på jobbet. Risken är överhängande att man fastnar vid frukosten i all oändlighet. Frukost är ju som bekant det bästa som finns.

TVÅ söta damer på seniorpasset igår. Herregud, jag blir så glad. De pratar. Och pratar. Och pratar. Mellan låtarna, under låtarna. Det var som att vi hade en lång kafferast utan kaffe. Gympa istället. I love it.

Styrka igår och äntligen lossnade det. Jag njöt liksom. *pumpapumpapumpa* Hehe.

Dansade för Åsa på kvällen. Jag kan tjata om det hundra gånger om. Träning. Det är som terapi. Hälsosam, nyttig, gratis terapi. Jag vet att det inte är naturligt för alla, men för mig är gymmet min oas. Fokus på mig själv, bara JAG JAAAG JAAAAAAAAG!

F A N vad kallt det har blivit. Fryser överallt. Men jag gillar hösten. Höstsäsongen känns hurtig och produktiv. Men ack så skönt det vore att krypa ner i sängen igen...Varför måste jag alltid kliva upp först?

Monday, September 28, 2009

Angenäma helgmiddagar

Två mysiga middagar i helgen:

Träffa-föräldrar-middag på restaurang igår kväll. Mycket trevligt. Tre goda rätter, rött vin och jag förstod vad de sa. Yejj! När man är TJUGOSEX år gammal är det liksom en annan femma än för tio år sedan. Tur de gillade vin och att vin innehåller alkohol.

Familjemiddag idag hos mig. Vi hade familjeråd i Sjöstaden tidigare i veckan vilket bland annat resulterade i besök på Lappis. Återigen tre rätter, dock Pepsi Max denna gång. Plus en urgullig bebis. Gemensamma söndagsmiddagar ska bli en tradition från och med NU.

Underbart att få träffa <3 igår igen. Brun (snart avflagnad?) och snygg, och med en present till mig. Sånt gillar vi, mera mera. Nu är det som det ska igen, fyra fötter i sängslutet.