Lov - Dag tre - Juldagen

Ja, eller julafton för vår familj.

Det värsta när man är sjuk är att vakna. Hate it. Snor och jävulskap. Efter morgonduschen hade jag 120 i puls. Inte så bekvämt. Får en att vakna upp från villfarelsen att träning under sjukdom är okej. Enough med tjatandet, jag hoppas febern är borta till veckan.

Mycket barnmys idag. Hälsade på Karin, hennes lilla tvååring och femdagars. Numera har barndomsvännerna TVÅ barn, snacka om försprång.

Resten av dagen - familjemys! Hela högen samlad hos pappa. Emmy kände sig förmodligen rätt påpassad av alla vuxna. Jag får inte nog av henne. Tuppen ja! hojtade jag när frivillig söktes som sovsällskap till ungen. Det bästa som finns, och en av de få saker (och personer) som gör mig fullkomligt harmonisk, är att få ligga och hålla om Emmy när hon ska sova. Eller när vi ska sova rättare sagt. Slumrar alltid jag med.

Julklappsutdelning, god middag och som sagt - hela min familj på ett och samma ställe -gjorde kvällen till den bästa. Tack för alla klappar världens bästa familj, älskar er! Min familj är inte perfekt på något vis, men hur många är det? För mig betyder det mer än något annat att vi ibland kan umgås allihopa med skratt och kärlek. Inte mer än så behövs.

På kvällen började kroppen spritta. Juldagskvällen är den ultimata festarkvällen. Not for me this time. Gissar att ni skakar loss rejält just nu. Wee!