Vacker

No pressure

Det slog mig just. FY F A N va skönt. Jag kommer leva utan prestationskrav och rediga ramar i ett halvår. Tror inte att det har hänt sedan jag var tio år.

När jag gick i mellanstadiet satt jag ibland hemma/inne på söndagarna för att plugga. Plugga som att sitta och beskriva landskap, skriva prydlig skrivstil och rita. Så j-a värdelöst. Och jag var stressad. Stressad över att hinna med dansen på kvällarna och att ta pianolektioner. Ska ICKE ske när jag får barn. Vad tusan är nyttan liksom? Du får inte betyg i sexan. Och du kommer ändå inte ihåg vilken landskapsblomma Dalarna har tio år senare. Eller ens vilka landskap Sverige har.

Det är så man blir en sådan med självförtroende men utan självkänsla. Bra på att göra men usel på att vara. SÅ, huvudfokus i min framtida barnuppfostran: CHILLA.

(Skyller inte på någon här. Alls. Bara konstaterar.)

Ja sjutusan vad roligt vi hade i natt. Love you guys!

Idag ska jag träna, längtar! Ev. hinna med en fika. Och ikväll se bio med Josefin: Mamma Mia. Gratisbio är klockrent. Tillsammans med gratispopcorn och gratiscola blir det ännu mer klockrent.

Nattbus

Sitter på golvet i ett mörkt vardagsrum och försöker knappa smått för att inte störa My i hennes försök att somna. (Misslyckas fett, förlåt My. Men jag har redan trashat Chris sömn och jag försöka leva enligt detta med fairplay.) Nu ska jag bara vänta på att Sara är hemma i Huddinge innan jag släcker ögonen.

Flippade ur ett tag förut med de andra mupparna. Hahahaha. Pengadansen, regling av ett elakt fönster med hjälp av handdukar, hyrbil och tja tja tja hej hej. (Bro, du har myntat något högaktuellt och mycket skrattframkallande hos dansgänget :))

Det ni ser nedan är något av det störda slaget. Eller egentligen bara väldigt talande för hur egocentriska/fotofokuserade jag och tokus är. I exakt samma stund tog vi av en slump, ovetandes om den andre, dessa bilder:

Mitt i snacket

Jao folks.

Min dag har varit schööön. (Hade jag haft tourettes hade jag gastat HYRBIIIIL i högan sky tio gånger i timmen.) Har påbörjat operation rensa bort mitt gamla liv och förbereda mig för L.A. Tvättat, packat ner kläder i resväskan, kastat massa strunt...Schön känsla men samtidigt underlig. Kunde inte tänka mig för ett halvår sedan att min framtid skulle te sig såsom den gör nu. Bortblåst är tryggheten och att alltid vara älskad av någon. Men istället har mina vänner ännu mer kommit att bli min familj, jag antar mer utmaningar och jag tror på mig själv.

Till veckan kommer jag träffa ex-sambon för första gången på flera månader. Fasar litegrann för ett känslosvall hos undertecknad. Man är ju rätt så bra på att trycka ner och under känslor av det tyngre slaget...

Har haft (eller har fortfarande) mysig kväll med gänget. En riktigt schön tjejkväll ;)

Vi har en kupp

Nollsexnoll, tjaalalalala...Vi tänkte göra motstånd mot nollåttorna på stan. Marcus hängde på han med, off we go till Stureplan och det feta dansgolvet! PS. Min kaka diggades på jobbet. Jag har bakat mig till kärlek. Alla medel är tillåtna när det gäller karriärskapande.

Smurfarna som tänkte rätt

Regnet öser ner. Jag håller mig oberörd av två anledningar: Åker till solen om tio dagar. Och jag har det finaste rosa paraplyet som jag fått av smurfarna. Inatt inträffade det som inträffar några gånger per år. Jag vaknade tvärt, gick och hämtade en bit kaka och åt upp den för att snabbt somna om igen. Tack för den liksom. Här käkar man sallad och bars (nja, inte bara i ärlighetens namn) för att vara fit i USA, och så kommer en osalig ande och förstör allt i sömnen. Å andra sidan är det rätt nice att ofrivilligt få kaka mitt i natten :-) Vill kroppen ha påfyllning är det klart som korvspad att den ska få det.

Det går bra nu

Det har gått en vecka, nu kör vi. Ute ur dimman. Jag tänker igen, inte bara på att få sova, utan på livets små vrår. Befriande.

Är ensam ikväll för första gången på ett tag och det är skönt. Min plan att baka kaka till morgondagen för att göra en storartad sorti på jobbet gick åt H. Chokladrutor utan bakpulver och framförallt kakao var tydligen ingen hit. Får se om jag vågar bjuda på den kokosbesudlade kladdkakan med ljus blockchoklad som jag kokade ihop istället.

Var till världens sötaste familj ikväll för att fota dito till Sundsvalls Tidning. Emmy har fyllt en månad och blir sötare och sötare för varje gång *hjärta* Brorsan hade inhandlat Guitar Hero (jo, det finns tydligen tid med sånt trots en nykläckt unge och heltidsjobb på advokatbyrå...?!...fast så måste ju också torra jurister få släppa loss någon gång ;)) så jag körde en sväng. F A N vad dålig jag är.

Mina dagars höjdpunkter:

• Fredag: Hälsade på Farmor i Hudiksvall med lilla familjen. Två dagar senare ringde Farmor och var lätt förstörd över att hon glömt ställa fram gurkan och tomaterna på bordet. Tänk så soft det måste vara att bli pensionär - när oframställda grönsaker är ens största bekymmer.
  
• Lördag: Underbar vilodag som avslutades med mammas mycket goda tårta. Lilla Emmy nöjde sig med mjölken från tankarna.
  
• Söndag: Samtliga förmiddagsbussar från Sundsvall slutsålda! Mamma el fantastico firade sin födelsedag genom att skjutsa mig till Gävle och tåget. TACK :)
  
• Måndag: Fick, hör och häpna, en present av en deltagare på aerobicspasset. En LA-guide inslagen i julpapper. Vissa människor är fantastiska. På väg hem regnade det. Svinkallt. I väntan på bussen gick jag till 7-eleven och köpte en glass. Av precis den anledningen älskar jag att bo i Sthlm. Ensam och anonym i folkvimlet, och du kan vara hur skum som helst. Ingen bryr sig.
  
• Tisdag: Många deltagare på danspasset, energi!
• Onsdag: Blev bjuden på lunch av högsta chefen. Fick hjärtat i halsgropen, alldeles i onödan. Ett mycket trevligt, och framförallt givande samtal. Min framtid på jobbfronten känns ljus och jag fick en dos självförtroende.
  
• Torsdag: Äntligen - det var roligt att gymma igen. Jag såg mina muskler. Och det är inget att hymla om - det är nice att spana och bli spanad på. Dessutom, sent omsider ett långt telefonsamtal med bästisen :)
  

I helgen är det girlies-weekend. Lilla Josefin, Chrissan, Sara och om vi har tur Karin & Emmy ska leka. 080808 imorgon! Det ryktas om ett FETT dansgolv på Stureplan. Kan troligen inte missas.

Tack förresten för all kärlek. Fick dåligt samvete, ville inte bli tyckt synd om. Kramar till er alla!

Innan det barkar iväg

Jag tar en paus från bloggen ett tag. Jag älskar verkligen att skriva men jag behöver ett litet break. Ni som läser är mina vänner och det är skönt att briefa med er men nu tänkte jag få vara för mig själv ett tag :-) När man inte längre kan låta någon timme utan aktiviteter passera utan att få hybris är det något som är galet. Jag måste hitta något slags lugn igen. Våga känna efter. Sömnbristen bryter ned mig sakta men säkert. Är så trött att jag nästan gråter ibland. Så - so long vänner. Älskar er. (Är övertygad om att min sambo skriver om Pride på sin blogg ;-))

Kanske man kunde få svimma en stund?

Nu är jag sliten. Rejält. I sinnet mår jag toppen (förutom ngn svart fläck) men kroppen däremot strejkar. Illamåendeattacker, småskavanker, magproblem. Det är med inställningens hjälp jag ska klara det här, bara 7 ynka arbetsdagar kvar. Kommer bli ljuvligt att slippa alla dansrep efter ikväll. För idag kör vi: Pride. Fasen va roligt :-) Strategin att sola solarium idag på lunchen föll, jag hann inte somna. Jag får panik. På riktigt. Man kan ju inte vara perfekt. Men jag vill. Vad som ska få mig att släppa den strävan vet jag inte. Enough with the flum, nu kör vi :-)

Sömnen kanske ett mindre problem...

Det finns fler än jag, det är uppenbart. Och det finns hopp.

Den sista veckan har jag lyckats snitta åtminstone 5 timmar per natt efter att ha varit nere på 4.

– Man kan klara sig på cirka fem och en halv timme om man tränar sin sömnmuskel.

Bara en halvtimme till alltså, borde jag la kunna fixa!

Nu visar det sig förvisso att jag har större problem att hantera: Jordbävning i Kalifornien.

Fy fan. Efter att det hade varit en minimal jordbävning i Sundsvall för ett par år sedan, som jag i och för sig kände rätt väl, hade jag existenskris i åtminstone ett år efter. Mitt psyke pallar inte med jorden-kanske-snart-går-under-hot.

Inferno

Allt är så mycket härligare när man har fått längta. Att få somna in dödstrött är en dröm. Att få mat när man är utsvulten är himmelriket. Att få flytta till LA för en höst efter en febril sommar är fuck'ntastic :-) Hade ett litet inferno igår på hemmafronten. Att en nyckel kan lyckas vara borta en hel dag men ändå befinna sig i nyckelskåpet kan endast skyllas på kommunikationsproblem. Haha. Fortet fick i alla fall vara smygöppet ett tag. När vi kommer hem låter Sara ytterdörren vara vidöppen. "Så de kan springa ut om de vill". Hahaha. Som tur var inga bovar den här gången. Idag kör jag en likadan dag som igår - Jobba, köra klass, dansrepa. Tjoho!

Karinus 24 år

E de en vanlig dag, e de en vanlig dag...Nej för tusan, hold your horses! Grattis min världsbästa svägerska på din födelsedag! K som i kärleksfull, A som i ambitiös, R som i rolig, I som i intelligent, N som i något utöver det vanliga, U som i ursnygg och S som i skrutten Emmys mamma. Du rockar fett i vår familj helt enkelt :-) Love Ya Babe.

Måndag - dagen som måste avklaras

Pust. Tur. Jag försov mig inte den här morgonen heller. Nio morgnar kvar nu. Vi bakade den berömda mintkladdkakan igår, till Mats stora tillfredsställelse. (Utan den hade han inte förflyttat sig över hela stan för ett besök.) Tant Sara fick träffa lilla Emmy, de var så söta ihop! Flickebarnet växer ofantligt mycket från gång till gång. Jag och sambon satt och planerade USA igår, alla bonusresor vi ska göra. Längtar så mycket! Dags att kliva av bussen nu...

Fullträff

Snabbt inlägg från sängen. Skulle lägga mig tidigt idag. Crap. Har haft en grym helg, en riktig fullpott. Solade och badade på stranden igår innan en superrolig fest, idag har vi solat och bjudit lilla familjen på middag. Återkommer imorgon! Två veckor kvar på jobbet...Kolla in FB för festbilder :-)

Lyxfrukost

Frukost rocks my world. Herrejissenes. Har en slående koma nu men det kanske mer beror på chokladen jag smällde i mig till efterrätt. Äsch. Jag får sova på stranden. Faktum är att koma är ett av få verktyg som reducerar rastlösheten. Nu ska mamma måla mina tånaglar :-)