Thursday, July 9, 2009

I sömnbristens dimma

Att hålla igång är nyckeln. Jobb, träning, kvällsaktivitet.

Kl 14.14 när det var som lugnast på jobbet kom den värsta attacken. Tankarna i huvudet gör mig galen. Tur det finns en Chris att maila med ;) För vi bor i samma film...

I repeat...Fake it til you make it.

Tack ni uppmuntrande själar. Jag vet att ni anstränger er och det uppskattar jag verkligen. Ni är så många som står mig riktigt nära och det värmer. <3

(Sara, det där var något av det finaste jag någonsin läst och fått. Tack, älskar dig min vän...Tårögd.)

1 comment:

Josie1 said...

Söta vän det gör ont i mig, du vet att jag och alla andra finns här i väggen intill =)

Love u forever and ever and ever ...