Har precis tittat på nedladdat So you think you can dance, med ena handen runt glaset med Pepsi Max, och andra handen laddandes skeden med Ben & Jerry´s glass.
Har inte Nigel blivit lite hårdare? Lite bittrare? Han kan då detta med att vara elak. Mary Murphy älskar jag, jag riktigt myser i kroppen när hon drar till med sitt vansinniga skratt.
Det här med fettosar som dansar. Och som dansar bra dessutom. De stör mig. Jag uppfattar en tjock (och nu snackar jag riktigt överviktig) dansare som mycket ignorant. I mitt huvud går tankarna så, att om man inte brinner för något så pass mycket att man kan anpassa sig till att ha de rätta förutsättningarna, då kan man inte heller lyckas. En dansare kan inte se ut hur som helst, och orkar man inte rätta sig efter spelreglerna så får man pyssla med något annat.
En hockeyspelare testas i styrka och kondition, är han sämre på någon av "grenarna" har han inget annat val än att träna upp sig. Samma gäller dansare. Jag tror vi alla är överens om att ögonen hellre vilar på en smidig kropp än på en tung elefant som flyger över scenen.
Därför har Nigel så rätt, så rätt, när han säger sanningen till amerikanarna.
Friday, August 10, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
3 comments:
Tycker Nigel är värsta mjukisen i år jämfört med tidigare år =) Men jag älskar också när dom verkligen säger sanningen till folk. Tänk om alla hade en liten Nigel innom sig, vad mycket pinsamma saker folk utan självmedvetenhet hade kunnat bespara sig =)
Jossan, ingen kan ha sagt det bättre!! Det stämmer så mycket det du säger om tjockisar. De blir uppmuntrade och älskade FÖR att de är tjocka, ok de kanske kan dansa men hallååå vem vill se en tjockis kastas runt på golvet av en pinnsmal kille. Självklart finns det undantag. Förra året var ju en tjej med och hon var överviktig med otroligt bra, men det måste finnas en gräns i hur överviktig man får vara. U go girl!!!
Hahaha...In med fettogränser på auditions vettja!
Post a Comment