Ni som, precis som jag, ofta tänker på livet, döden och annat filosofiskt. Tips: Prata med gamla människor.
Var och hälsade på min favoritgumma idag, en 97-åring. Pigg och glad ibland, trött och nere ibland. Men alltid tacksam och älskvärd. Sakligt berättade hon att hon älskar att somna...och att hon helst inte vill vakna. "Fader Gud, hämta hem mig nu", så tänker hon. För hon känner att hon har gjort sitt och inte har mer att hämta.
Det låter hemskt, men är nog sant. Jag tycker det både är sorgligt och vackert. Sorgligt för att hon vill dö men inte kan, vackert för att hon inte ser på döden som något hemskt. Det ger mig tröst, i min ångest som hipp som happ dyker upp, att en människa kan tänka så. Det är inte det ultimata att leva i evighet, det finns en tid då vi faktiskt kan känna oss nöjda.
Thursday, June 7, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment