Gatufesten

Yo loosers! Wazz uuuuuuup?

Torsdagen var en höjdardag. Jobbade. Lyckades, kors i taket men ropar verkligen inte hej än, få till två visningar på lägenheter i Sthlm till veckan. *hoppas hoppas hoppas*

Var hos mamsen på middag och samkväm med svägerskan och brorsan. Drack turkiskt vin dagen till ära. Jag fick ett fint halsband av världens bästa mamma, och hon visade massa foton från sin Italienresa. Hon lyckades ta bilder med nya kameran! Jag applåderar stolt och tar åt mig minst hälften av all cred, var ju trots allt MIN manual ;).

Drog ner till stan och Gatufesten ganska sent. Mötte upp hårt musikaltränande Kebusen och semestersoftande farsan. Såg Tingsek, en ny talang. Eller ja, ny för mig i alla fall. Riktigt skön stil och bra gung. Klockan slog midnatt och så anlände de äntligen: THE ARK! Fan Ola, jag älskar dig. Ett underbarn är han allt. Är det någon som lyckas eliminera min dödsångest och få mig att känna att allt ordnar sig så är det Ola och hans gäng. Kärlek till er. Vi dansade, hoppade, sjöng, vrålade och skrattade när Ola körde sina lyckospridande låtar och sarkastiskt slängde ur sig okvädesord. ERA RACKARE. ERA SUNDSVALLSSVIN! Med sug i blicken. Ahhh....

The Ark sjung sista versen men kvällen var inte slut för det. Som bekant var det faktum att min pojkvän har lägenhet mitt i stan inte direkt ett motargument till att ta mig an honom som min partner. Men det tar inte slut där. Karln är ju lite av en Sundsvallskändis (jaa, lite iaf), och är man bekant med rätt personas får man backstagebiljetter. (Vilket ytterligare befäster känslan av att ha hittat rätt pojkvän.)

Resten av kvällen (natten) hängde vi alltså backstage. Drack cider, minglade med kändisar och dansade. Wee! Danny tog upp okänd (för honom) flicka och började dansa. Lite besviken blev jag allt, han som ständigt bedyrar sin kärlek för flickvännen. Å andra sidan kanske det var hans flintiga medföljande publicist som tvingade honom att låtsasragga lite. Efva Attling var av okänd anledning där. Rednex-people hängde. (Förvisso en bekant men still, kändis.) Efter mången sökande blickar dök de upp; The Ark. Lite för sent tycker jag allt. Men Ola tog sitt ansvar och körde favorit-i-repris från förra året, slajmig dans uppe på pelare. Ola ola...

Förutom att hänga i backstagets sköna place drogs jag och Kebus med bakvägen till Stadshusverandan och grymt härligt gung på innergården. Där var det nämligen raggaefest så det stod härliga till. Livekonstert med nån känd snubbe. Keba, som härstammar från Gambia och därmed är brun, hade massor av vitingar runt omkring sig, men sa att han aldrig känt sig så så VIT som då. Hahaha...Ahja, vi gjorde vårt bästa för att se grymma ut i våra reggaedansövningar. Reggae ska bli min nya favoritdansstil.

En grymt rolig kväll var det, men även såna tar slut. Och tur var väl det för vi skulle jobba dagen efter. Jag kände mig död när väckarklockan ringde, och fredagen var kanske inte min bästa dag vad gäller snabbtänkhet på jobbet.

Igår kväll grillade vi hos pappsen, hela Turklandsgänget. Vi är bäst på att göra grillspett. Faktiskt! Sjukt gott. Mmm...Mitt magknip har dock inte gått över. Haft det i en vecka nu, måste fixa nåt. Kvällen avslutades med underbara rysningar i hela kroppen när vi från balkongen lyssnade på Europes sista låt "The Final Countdown". Lycka.

Nu: Gå på stan i regnet med mamma.