Om jag ändå vågade vara besserwisser

Lätt euforisk efter en härlig aerobicsklass fylld av energi och grymma deltagare satte jag mig på tåget hem till Uppsala. Samma tåg varje måndag.

Obokat vagn 2. Precis som alla övriga svenskar är jag rädd för att göra fel varför jag mycket noga kollar att det är just vagn 2 jag sätter mig i.

Men. Tro på faaaaan att det då ska komma två irriterande kvinnor med norrländsk dialekt (ja, som norrlänning måste jag erkänna att dialekten kan vara MYCKET störande om den kommer från gnällröster) och hävda att jag sitter på deras platser i vagn 3. Gjorde flertalet försök att övertala dem om att vi befann oss i vagn 2, vilket misslyckades fatalt då de var korkade.

Så jag flyttade på mig. Och satt HELA resan och förgrymmades både över deras otroliga ickekunnande när det gäller tågåkande, och över min egen feghet att inte våga vara besserwisser. För jag hade ju rätt!

Inte blev det bättre av att någon sjuk jävel gått omkring med kulspruta på ett universitet och kallblodigt pepprat ihjäl massa studenter. Vart är världen på väg???