Jag ÄR det jag GÖR. Eller?
När man frågar en person, på en anställningsintervju t.ex., vem den är, är det väldigt många som börjar berätta vad de gör och har gjort i sina liv. Varför?
Jag är en mästare på det. Jag är mina prestationer. Det frustrerar mig, för jag inser att det är fel. Jag tror till och med att det tyder på dålig självkänsla. Om jag skalar bort allt jag gör, och är bra på, vem är jag då? Jag vet faktiskt inte.
Inte undra på att man fyller sina dagar med aktiviteter. Jag mådde sjukt dåligt när jag var utan jobb ett tag. Hade precis slutat dansa. Var ingen längre.
Det finns en stor fara i att vara anpassningsbar. Att vara flexibel utifrån situation och umgänge. Eller snarare, att vilja vara anpassningsbar. Vem f*n är JAG då liksom? Olika från gång till gång? (Jag börjar förstå nu varför detta togs upp med mig på tjejsnacket i mellanstadiet en gång, även om man kan ifrågasätta tillvägagångssättet.)
Detta funderar jag över tämligen ofta. Kommer på svaret ibland men har glömt det tills nästa dag.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment