Det ligger någonting i detta med att skadeglädjen är den sanna glädjen.
Jag fick ju C på tentan, men var nära B och därför lite förbaskad. Men så läste jag precis fördelningen på tentaresultatet och blir rätt nöjd i alla fall. Endast 9 % hade A eller B. 17 % hade C som jag. Resten hade sämre. En tredjedel kuggade. Så lite score-känsla i alla fall.
Har förresten insett att de flesta av alla klyschor som finns och många av våra fördomar faktiskt stämmer. Det finns liksom en orsak till att en stereotyp skapats. Häromveckan när jag gick en promenad och kom in i de fina kvarteren (läs: Östermalm) mötte jag direkt en mormor som snackade iiiiiii-språk med sitt lilla barnbarn Fiiiiiilip, högljudda brats med fiiiiiiiiina kläder och, jag skämtar inte, typ tioåringar som alla såg likadana ut: Ballerinaskor (yes, i början av mars), smala jeans, väst och låååångt tjockt blont hår. Ohhh!!! Bring me back till Njurunda och verkligheten! Snacka om att jag kände mig som en bonde.
Bevare mig väl...
Tuesday, March 18, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment