Jag är bitter.
Här har man med spänning följt Ensam mamma söker. Skrattat och gråtit, hoppats och blivit besviken. Riktigt tight har jag blivit med mammorna.
Vad är tacken? Att alla slutade med "vänskap"! Va faaaaaaaan. Var det VÄNNER de sökte genom programmet?
Droppen var när Lenita, mitt största hopp, berättade hur "det rann ut i sanden".
Bitter, det är vad jag är.
(Börjar ny kurs imorgon, ska dessutom köra igång träningen igen. Och jobba. Så jag lovar - ni slipper denna rigorösa kvantitet på blogginlägg den följande veckan.)
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment