Det barkar iväg - var ska detta sluta?

Veckans kommentar inom den politiska sfären:

Regeringens ministrar och statssekreterare klantar sig, en efter en. Skandalerna är ett faktum. Medias bevakare hökar och gräver efter nytt stoff.

Jag blir mest uttröttad. Vem bryr sig? Det här med svart arbetskraft, är det någon som inte jobbat svart eller anlitat svart arbetskraft någon gång? Och TV-avgiften, om nu alla betalade den skulle knappast alla kontroller och uppringningar behövas.

Jag tänker så här. Vi har under en dominerande tid levt under socialdemokratiskt styre. Hela Sverige genomsyras av en sosseanda. Då känns de rätt naturligt att de som nu styr, men som så länge levt i opposition, har brutit mot en sjujädra massa regler eftersom de helt enkelt inte har hållit med om dem. Inte rätt, men förståeligt.

Mitt önskemål är att skandalministrarna slutar be om förlåtelse och istället står upp för sina misstag och förklarar VARFÖR de sket i reglerna. Så kanske en förändring kan komma till stånd. Uppenbarligen finns många felande regler enligt många.

Freddan slätar över och besvarar inte reportrarnas frågor, knappast pga. av dryghet, utan snarare beror det på att han helt enkelt inte förstår vidden av skandalerna. Han förstår inte hur ett tidigade svartbygge kan vara så sjukt relevant idag. Det förstår inte jag heller. Dagens politik borde få stå i centrum, inte enskilda individers klantigheter. Det kommer dock aldrig hända, och medan media fortsätter gräva så ökar medborgarnas politikerförakt.

Alla är vi människor och därmed mänskligt felande. Luskar man i var och ens historia är det ett säkert faktum att man förr eller senare kommer finna något dirty.