Stuvade makaroner och bio

Dags för redogörelse av den gångna onsdagen:
Var i skolan för att träffa min grupp och ha uppsatshandledning med läraren. Känns som att vi är på rätt väg, fast å andra sidan, vem anade ngt annat? ;)

Hem, käkade äggmackor. Min lunch men K:s frukost. Han har blivit en fulländad soffliggare under veckorna, han e väl så slut efter varje helgs turnerande. Vi somnade i soffan. Som alltid.

Tvättade. Mycckkket tvätt... Uscha jag blir så ond när hushålliga sysslor ska utföras, blir lixom my way or the high way. Diktator i torkrummet. Tar inte fram mina vackraste sidor direkt...F´låt... ;) Tur vi kilar stadigt =)

Var å tränade. Börjar kännas motiverat nu med beach 2007. HAHA, hur mkt av beachandet blir det i Sverige? Och den analkande Europaresan lyckades vi inte få till ett soligt land, damn. Anyways...

Stuvade makaroner. Skulle jag göra. Gick inte länge innan den brända doften spred sig. Går det att lyckas? Jag skyller på mamma. Hon brukar (eller brukaDE) också göra dem med en nyans av bränd botten. Hur som helst, jag glufsade glatt i mig mina brända men stuvade makaroner, blev finemang med salt och mycket ketchup. Jättegott tyckte jag. Det tyckte inte K. Så därför fick han äta en extra portion framför mina ögon för att visa att han älskar mig och mina makaroner. No matter what. Låtsas funkar alltid.

Var på bio med E & F, våra favoriter. Såg "Se upp för dårarna". Mysig och trevlig film, full med klyschor, det gillar jag. Hellre lyckligt än realistiskt. I allafall när det gäller svenska filmer.