Promenad & Restaurang

Min promenad idag bestod av 2,5 timmars nonstop-traskande. Jag gick och gick utan att känna mig trött. Njöt av min omgivning. Nere vid havet mötte jag en mycket trevlig kiropraktor som rastade sina två hundar på stranden. Vi tog följe en stund och pratade om ditten och datten. Efteråt kände jag tydligt hur mina steg blev lättare och snabbare. Varför? Jo, för vi människor mår bra och får energi av kontakt med andra! Så sant som det är sagt.

Blev jäkligt kallt efter någon timme, och lite skraj blev jag när jag upptäckte att jag inte riktigt hade koll på var jag var. (Josse skällde på mig sedan över att jag inte tog med mig mobilen. F´låt.) Störtskönt när jag kom hem och konstaterade att jag gått åtminstone 1,5 mil idag. Promenad är utmärkt "träning" när man är krasslig.

Ikväll skrattade jag så mycket så jag grät. Hahaha. Jag bor med mongosar. Alla tjejer i Familjen var ute och åt på den italienska restaurangen Olive Garden, eftersom Katta och Frida åker hem på jullov imorgon. (Oh Noh, de lämnar oss, en efter en!) Bra service, fantastiskt god sallad och vitlöksbröd och lika goda pastarätter. Mums! Kommer sakna den amerikanska standarden ute på restauranger.

Är av någon anledning riktigt trött nu. Kanska rentutav borde sussa.

Under min promenad hann jag se minst trettio flygplan lyfta från LAX. Att bo nära en flygplats har varit hur bra som helst för min flygrädsla. No big deal längre liksom. Det är riktigt maffigt att se plan i luften på så nära håll.