Familjen är det allra bästa

Nu när jag har varit med Emmy (min brorsdotter på 5 månader) nästan nonstop i flera dagar känns det tomt när jag inte är nära henne. Lilla familjen är hos pappa ikväll, jag hos mamma. Idag när en övertrött liten Emmy grät och skrattade om vartannat fick jag henne att somna - vilken känsla! När det lilla huvudet lutade sig mot axeln och kroppen plötsligt blev lite tyngre spred sig ett litet lyckomoln inom mig :) Lilla hjärtat, jag är så glad att vi ska mysa massor hela våren. (Tänk om jag hade stannat i Amerikat?! Nej bevare mig väl, INGET går upp mot detta.)

Och det är minsann härligt att få leka med storebror och svägerskan. Det värmer i hjärtat hos lillayster när en vanligtvis lite trött jurist till storebror skrattar hjärtligt. Att vårt bollkastande med Emmys fina boll resulterade i dopp i kycklingspad igår tyckte svägerskan var en mindre god idé men syskonen hade väldans roligt :)

Idag har jag donat lite i pappas hus. Skönt att komma ur degandet en aning. Var med mamma på Elgiganten och hjälpte henne att köpa en laptop. Det är BEDRÖVLIGT att man har två kassor öppna och ett fåtal antal personal på golvet i mellandagstider. Jag skulle kunna mala på länge om skillnaden mellan Sverige och USA när det gäller servicenivån och framförallt om antalet anställda men nöjer mig med att konstatera att JO, det finns massor av jobb i detta land, det är bara ingen som vill anställa folk att utföra det jobb som finns.

På kvällen var jag på Lindas dansaerobics, kul! Så otroligt skönt att få studsa runt igen, känns som att min energi aldrig tar slut. Träning är bra skit som vi säger. Bra att jag går på lite pass också, snart är det dags för mig att instruera igen. Det är med skräckblandad förtjusning man utsätter sig för prestationsångesten. Men då var det ju det här med inställningen: It´s ALL about the inställning. Så sant som det är sagt. Det finns ju alltid ett val. Och nog tusan blir det roligare att leva om man gör det med ett leende på läpparna.

Nu blir det glöggmys med mami!