Den här helgen har jag haft lite panik. Har fått ovanligt många jag-vill-stanna-vågor över mig. Livet här är underbart. Och det blir bara bättre. Ju mer man känner sig som hemma, ju fler människor man lär känna, ju mer rutiner man får, desto konstigare känns det att bara sticka helt plötsligt.
Samtidigt så längtar jag verkligen efter en del där hemma. Det blir liksom så påtagligt hur mycket vänner och familj betyder för en när man inte träffat dem på länge. Och Sverige. Jag älskar både Sverige och USA. Kan de inte ligga lite närmare varandra?
Kuriosa: När jag gjorde en mental lista över plus och minus att stanna/åka hem stod Melodifestivalen på pluslistan för att åka hem. Hahaha. Nu jäklar måste det bli stor schlagerfestival varje lördag när karusellen sätter igång.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment