Uppskatta livet

Lång dag idag, är supertrött nu. Efter ett, som det kändes, lektionsmaraton fyllt av snabbslumrar så fort jag blinkade och ett enda stort fokus på att (för Guds skull!) hålla mig vaken fick jag äntligen sova i en skön fåtölj i biblioteket. Mmm, underbart!

Lunchen bestod av sushi i stekhet sol följt av jazz med en minst sagt förvirrad jazzlärare och balett med en minst sagt disciplinkrävande balettlärare.

På bussen hem missade jag och Sara att kliva av så vi fick ta en extrarunda. Lost in translation :)

Har precis varit nere och bubblat i kokheta poolen och bara njutit av lugnet...Lovely!


Det här med att uppskatta livet...Jag har precis läst den här bloggen om (av) en ung tjej som nyligen dog i cancer. Hennes mamma har en egen blogg där hon skriver om sin dotter...Så otroligt gripande. Vackert. Både sorgligt och upplyftande att läsa på samma gång. Jag är glad för en sak, och det är att jag verkligen uppskattar livet. Små saker som ger en de finaste av glädjestunder. Jag undrar om det är först när man är lycklig som man faktiskt kan uppskatta allt det fina? (Eller vad kommer först?) För några år sedan var jag inte alls lika harmonisk. Alltid lite småolycklig på ett eller annat sätt. Nu sitter jag här i sängen lyssnandes på Leona Lewis och minns min underbara sommar. Fina minnen. Ett varningsmeddelande för virus i datorn kommer upp men det rör mig inte i ryggen. Livet är här, nu och det ska njutas av. Lycka människor, lycka! Det är det enda som räknas. Fuck resten ;)

Weekendresa till New York, please! Jag skulle bli ännu lyckligare, jag lovar... ;)