Jag dör...

...av hunger snart. Svälta ihjäl i detta land, är inte det okristligt så säg?

Jag ber till Gud att jag lyckas pallra mig till bilen som tar mig till Josefines hus. Där blir det mat. Mat mat mat!

Eller så tar jag helt enkelt saken i egna händer och införskaffar mig något ätbart. Men näe.

Har nyss tagit dagens tupplur - skönt. Imorgon är mitt mål att INTE stiga upp strax efter sex. Vad hände egentligen, hur blev det såhär? Jag kommer ihåg guldåren, tonårsåren, när jag bara sov, och sov, och sov...Mamma med pannan i djupa rynkor bekymrandes över hur jag skulle klara av ett framtida jobb, jag som aldrig gick att väcka.

Något smärtar i min haka...aaaaahhh! En finne håller på att växa ut. Sablars jädra skit.

Men annars är det bra =)