Vuxen och trött men glad

Tack alla ni som firade mig på min födelsedag! Era gratulationer och fina ord värmer ända in i hjärtat <3 (Chris och Josie, tack för era inlägg sötisar!)

Så är jag 26 år gammal. Över på den andra sidan. Lite krisigt faktiskt. Är det därför jag känner mig så trött? Utmattad. Jag skojar inte när jag säger att jag inte ens hinner ringa upp de som ringt mig. (Förlåt mitt namn är Plåt.)

Känner att det är lite för mycket att göra. Lite för många saker att hålla reda på. Ett tecken är att jag glömmer bort hälften av vad folk berättar för mig. Inte så bra. Men allt är så roligt och jag tackar oftast ja till saker och ting utan att blinka. Fick frågan häromdagen om jag vill köra klasser för ett företag under hösten. Yes! Såklart! Typ....hoppas....att jag hinner... ;) Äh, det ordnar sig.

Min uppsats-/skolkamrat är klockren. Hon har med sig bullar till våra träffar och SMS:ar mig vilken sal vi ska befinna oss i. Hehe. Framstår antagligen som ett yrväder i hennes ögon.

Nej, tröttheten måste åtgärdas. Jag blir ett miffo när jag sover lite och i intervaller. Magen mår inte bra av ett massivt kaffeintag heller.

I alla fall. Min födelsedag. Vi var ute och åt på tairestaurangen Koh Pangan på Söder. Jag och min familj i form av blodsfamilj och kamratfamilj :) Sällskapet var alltså perfekt och maten grymt god. Fick bland annat en present i en ask fylld av rosenblad...Graci <3 Och så ska jag och min apis bråkas i tjockisdräkter...Mooohahahaha.