Jag tänkte att om jag stoppar i mig en godispåse och lyssnar på lite ballads kanske jag känner något. Njaae. Still nothing. Kan förbanna mig själv ibland för att jag ska vara så satans positiv. Och realistisk. Och förstående. Och älska människor, och livet, no matter what. Always with a smile.
Men jag tror ändå att det lönar sig i längden, i alla avseenden. Karriärsmässigt, i kärlekslivet, framtiden överhuvudtaget. Att våga vara öppen, att föredra ärlighet och att göra det rätta. Och att älska.
Så. Vi gör en plan!
Karriär: Jag siktar högt, det gör jag. Jag kan om jag vill och jag tror på mig själv. Vi tjejer kan sitta och gnälla, eller så kan vi ta oss dit vi vill. Jag väljer det senare. Inställningen är allt. Det är tankarna som styr dig och var du hamnar.
Kärlek: Brandman? Nato/FN-soldat? Kostymnisse? Gärna. Behöver egentligen bara säga en sak, och det är att svenska män borde åka på charmkurs hos amerikanerna. Skillnaden på hur de behandlar tjejer, åtminstone på dejtingstadiet, är milsvidd. Då till amerikanernas fördel. I övrigt så garanterar jag att jag har mycket kärlek att ge till den som förtjänar det ;)
En till grej...: Satsa eller inte? Hmm. Maybe...Skulle vara grymt.
Sunday, July 19, 2009
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment