Det är tungt att andas. Bokstavligen. När jag gick till farbror doktorn (eller var det en kvinna?) för problemet när jag var yngre skyllde han (hon) på stress/press/bekymmer. Fuck you ville jag säga till gubbjäveln (eller kärringjäveln). Men han (hon) hade såklart rätt. Mental svärta tar fysiska uttryck.
Mental svärta. Haha. Lät ju hyfsat illa. Men glöm aldrig att hur svart det än är så är det alltid med en gnutta humor. Viktigt.
Just det: Låten som jag blir lycklig av att dansa till är Love is Wicked med Brick & Lace. (Länken jävlades.) Nu lyssnar jag på Lady in Red. Fantastiskt vacker låt. Och varför inte slänga in Forever Young samtidigt, uppenbarligen är det ju någon slags livskris jag befinner mig i. MELLANSPELET!!! Jag dör en smula, så vackert. Det pirras i kroppen. Eller själen närmare bestämt. Halo med Beyonce. Vacker.
Haha. Om ni visste vilket spektrum av känslor jag upplevt idag. Snacka om wacko. Men det ska bli bra det här. En vacker dag. Då ska jag slippa...För första gången på riktigt länge längtar jag tillbaka till USA. Det var verkligen lycka. Bekymmerslös glädje.
Nu skulle man ju kunna nöja sig med att konstatera att 2008 var ett sjuhelvetes jävla bra år (för det var det) och gräva ner sig i det faktum att det är nya tider. 2009 liksom. But why? Jag ska göra 2009 till en copycat av 2008. HA! I fool YOU.
No comments:
Post a Comment