Nyårsafton - Lyckat!

Lilla älsklingen som blir mer och mer underbar för varje dag som går.

Äntligen! Mammas nya laptop är nu installerad och klar, en fröjd att surfa till skillnad från back in the days med hennes stationära sak.

Börjar med att tacka min underbara svägerska för gästinlägget - TACK! Och tack för att du är du! Matsen, du gjorde ett klockrent val helt enkelt. Ni är mina favoriter, både som bästa vänner och som familj :) Emmy kan inte bli annat än perfectamente med er som avlare.

Igår hade vi nyårslunch hemma hos mamma med hela fadderullan - Tre rätter och champagne. Jag lagade maten och gick ut hårt genom att bränna crustaderna. Hyvens. Kan inte laga mat, hatar att laga mat, förstår inte varför jag inbillar mig att det är underhållande. Anyways, Mats/Karin/Mamma var nöjda och vi blev mätta och belåtna. Redan här lades grunden för dagens ytterst obekväma bakfylla, champagnen gjorde så att det snurrade härligt. (I smyg, om jag skulle ha sagt det till mamma hade jag inte fått den sista slurpen ;))

Nyårsfesten hölls hos Marie och Kalle i deras nya (mycket fina!) hus på Alnön. Jag, Chrissan och Elin anlände och raskt satte partandet igång. Bål, mingel, teamlekar (jag vann, jag vann, jag VANN min deltävling! Visslade snabbast efter att ha proppat i mig två digestivekex. Det är en riktig Lilja det, sa storebror om sin stolta lillasyster), fläskfilé med potatisgratäng, misslyckade försök till snapsvisor osv. Jag och Elin onyktrade till och fotade frenetiskt inne på toaletten. Tolvslaget kom och jag gjorde snöänglar medan raketerna ven i luften.

Här tog festen ny fart med limbodans och annan dans, tema ugly. Hamnade i säng sent och där stannade jag till...sent idag. Vaknade hoppfull. Ett par timmar senare när ögonen blickade in i toalettavgrunden insåg jag hur naiv den hoppfullheten var. Låg däckad kvar i Marie och Kalles soffa och tittade på Vänner-maraton tills mamma hämtade hem mig vid 17-tiden.

OKRISTLIGT var ordet.

Men så jäkla värt det. Jag hade grymt roligt. TACK Märy & Kalle, ni är helt fantastiska och de bästa festvärdarna man kan tänka sig. Och Elin - jag har saknat att festa med dig min fina - nu kom jag ihåg hur roligt det är! En sista eloge till Chris som slet hårt med skjutsandet fram och tillbaka.

Tydligen...fick jag en smäll i ansiktet av limbopinnen.

Dessutom...klippte jag av lite hår. Felåt.

Outfit för kvällen:(Ni ser övergången från det LA-kortkorta till den knälånga volangen. Oskyldigt slampigt kallade jag looken för och mamma suckade uppgivet.)