Denna satans balans

I´m a mess just nu. Jag kan inte tjata nog om att jag är trött och jag vet att det måste vara förjävla irriterande för er som läser eftersom det synes vara ett lättåtgärdat problem. Men alla har sina bekymmer och sömnen är mitt.

Efter en ganska påfrestande jobbdag men samtidigt skön för att semesterstämningen var så påtaglig repade jag och Sara tillsammans med Åsa, Magnus och Mattias på gymmet. Det var jäkligt roligt att få dansa igen - enkelt men sensuellt. Det kommer bli fantastiskt roligt att dansa på stora scenen på Pridefestivalen. Ni som är i Sthlm den 30:e juli, ni kommer väl och visar ert stöd? ;)

Nu sitter vi här igen i soffan, jag och min tillfälliga sambo. Jag kedjeäter salta pinnar - förlåt babe för att jag äter upp dem!

Känner mig sjukt stressad inför resten av sommaren. Så mycket att göra men framförallt så många att träffa. Pust. Nu har vi preliminärbokat bakning och Gröna Lund. Skönt. Jag har svårt att prioritera mina umgängen. Bebisen borde vara prio ett. Och det är den. Så varför är jag inte där varje kväll?

Alltid dessa ställningstaganden och svårigheten med att hitta balansen mellan att vara förnuftig och att go wild and crazy. Gå ut och parta en tisdagkväll med någon enstaka timmes sömn som resultat? Tror svaret är ja. I vissa perioder måste man får vara lite ansvarslös. Jag har festat varje helg nu i många veckor och det tar på krafterna. Men ger samtidigt så många glädjestunder att det väger upp. Kanske ett tag i alla fall.

Känner mig lite känslokall för tillfället, i alla fall inför somliga. En underlig känsla. Samtidigt befriande. Jag har släppt taget om vissa människor och det är okej. Kanske inte innerst inne men på ytan. Och det räcker gott och väl just nu. För mina vänner däremot känner jag inget annat än kärlek. Ni är fantastiska.