Man kan inte få allt

Se där! Nästan klar...Bara jag fokuserar så går det bra. Nu är det åtminstone ett skapligt grupparbete, efter ett ANTAL revideringar. Många suckar har utdelats här i soffan.

I övrigt kändes ju det här inte helt fel:
Gud så hemskt mycket jag vill åka igen. Var så soft. Jag och Keba är lite ledsna över att vi missar den traditionella familjeresan med pappa i år. Vi ska ju till USA, och jag hinner helt enkelt inte vara borta mer. Och snart får vi ju en liten bebis i familjen... :) Matsen, Karin (då nästan höggravid) och pappa kommer åka till Prag utan oss i slutet av april. Avundsjuk! Får tacka för "kompensationen" av pappa, och förlåt för att vi inte följer med...Men vi ville! Vi ville faktiskt!

Fan.