*pust* Det TJUTER i mina öron. Det är när tystnaden sprider sig som jag inser vilken kraftig tinnitus jag har. Det susar i säven, heeeela tiden. Borde ta tag i det, gå till en doktor för att få behandling. Men jag är skeptisk till att något skulle kunna ta bort ljudet...? Ja, jag är överhuvudtaget tveksam till att suset finns där. Men det gör det ju. Skit. Måste bort.
Dagen ska spenderas lite till i soffan under mysiga täcket. (Alltid soffan när K är borta ni vet.) Borde städa lite sedan innan jag åker till min dansklass.
Att mingla med en bunt instruktörer kan vara aningens påfrestande. Ja arbetskollegor med för den delen. PRESTATIONER! Det är vad allt handlar om. På jobbet ska jag sälja, sälja, sälja. På gymmet ska klasserna vara fulla. JAG BLIR GALEN! Till slut efter allt snack vill jag bara gå och gömma mig i en koja. Orkar inte...Men så tänker jag: Nej. Sluta nu. MITT fokus är att göra mina kunder nöjda, MITT fokus är att göra deltagarna glada. Screw allt annat. Är så lätt bara att man börjar ifrågasätta sig själv, och framförallt jämföra sig med andra. Inte bra alls. Vissa människor ger mig ingen positiv energi alls, så varför inte släppa dem? At the end of the day kan man ju ändå bara gör sitt bästa.
En person sa igår att det kvittar vad man har pluggat, vilka betyg man har osv. när man söker jobb. Hellre titta på arbetsmarknaden och ge sig ut i den när det finns en efterfrågan. Orden ställde min värld och mina framtida, förplanerade, år på ända. Min plan är ju dubbelexamen och självklart vill jag ha VG istället för G på det mesta. Känner mig lite förvirrad. Fast å andra sidan: Ska man inte alltid följa sitt hjärta? Gå sin egen väg? Jo just det :) Headhunta mig, annars fortsätter jag plugga enligt planen.
*håret reser sig när jag ser reprisen från när Marie vinner.... :) Och hennes familj, så glada! *
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment